het utbyta tankar med folk som bo på andra sidan af jorden. Historien har lärt oss huru Gutenbergs uppfinning omskapat verldens utseende; -analogien lärer oss att den elektriska telegrafen skall medföra icke mindre vigtiga verkningar. Det är all anledning för handen att i detta ögonblick utvecklar ig en: ny orsak till en sådan brytning, men samtidens snabbare uppfattning behöfver ej afvakta seklers erfarenhet för att uppskatta dess vigt och inskrifva bland sekuiarsnillen en ny ära och ett nytt namn. Det namn vi här mena är svensken John EricsSONe Det är ej otroligt, att när ett annat tidehvarfs vettgiriga ungdom frågar: tideböckerna hvad som hände omkring midten af rittonde århundradet och hvad de män hette som vid den tiden gingo i spetsen för menskligheten, dessa tideböcker hafva förgätit de flesta lysande namn som nu väcka menniskornas häpnad och beundran, att. de händelser som nu af oss anses vigtiga och betydelsefulla, såsom statehvälfningar och krig och regentdynastiers uppstigande och fall, jemförelsevis fallit i förgätenhet, uvder det andra namn och andra saker framställas gågzom afgörande, vid hvilka vår generation endast föstat föga och öfvergående uppmärksamhet. Den tidens häfder skola icke försumma ait nämna John Ericsson bland vår tids storheter, framom Ludvig Napoleon och många andra, Menniskoslägtets välgörare äro de som skänka det nya: rörelsekrafter, andliga eller kroppsliga, likagodt. ty skillnaden emellan dem har strängt taget upphört, och de vetenskapliga sannibgarne och de tekniska uppfinnipgarne gripa lika mycket in i mensklighetens dif och föra. verlden framåt. Nya materiella. rörelsekrafter. gifva ny fart åt kultur och frihet; De gamla-asiatiska: folken bruka ännu samma otympliga rörelsekrafter som för fyra årtusenden tillbaka; och vill man veta huru ännu i våra dagar. folken vid Euphrat och Tigris vattna sina åkrar och tröska mina skördar, må man läsa Gamla Testamentets historiska-förattarey hvilkas beskrifoingar ännu till vunkt och pricka tröffa in på dessa förrättningar. Derföre sakna: också dessa folk kultur, frihet och -menniskorätt, då Europas nationer på de materiella uppfinningarnes bana mer och mer närma sig dessa välsignelser. Sieta hälften af adertonde seklet frambragte icke blott. nya. politiska: idder och gestaltade om det allmänna politiska skicket, utan gaf också menniskan en ny bundsförvandt i dess strid mot lifvets materiella vilkor, en ny hjelp att underkasta fis natnren. James Watt lärde henne att af vattnets ångor skapa sig slafvar att uträtta sina befallningar. Första hälften af nittonde seklet var ångans tidehvarf. De stora fabrikerna som fyllt vår tidg materiella hehof; de snabba förbindelserna som genom oväntade tidsbesparingar liksom förlängt generationens lefnadsmått, de mångfaldiga uppfinningårne som hjelpt till att fördela lifvets beqvämligheter mera likformigt bland alla och afven till den fattiges dörr flytta ett mått af lyx och välbefinnande, allt detta är till största delen en skänk af den nya rörelsekraften. Ångan. drifver frara vära fartyg och våra vagnar, ångan trycker böcker för godt pris. ångan-bakar bröd och brygger drycker; ångan-iörer det ena landets öfverflöd till att fylla det andras nödtorft, ångan-väfver billiga kläder åt millioner, den tusendubbiar vår arbetskraft. och utför våra uppdrag. Hvart skulle vi numera komma om vi icke hade denva eller nägon annen lika villig och kraftfull slaf att arbeta för oss? Men denna slaf är både dyrlejd och äfventyrlig, och-mer än en gång har den sprängt sina jernbojor, såsom de täta explosionerna af: högtryckningsmaschinerna på amerikanska flodingfartygen nogsamt bevittna, och dermed bragt död ech förstöring öfver sina herrar. Det har derföre varit ett djupt tidsbehof att inna en annan, beqvämare, säkrare och billigare kraftkälla än ängan, och spaningen efter denna anade men okända kraft har 1 det tysta sysselsatt tuzende sinnen, och många bland dem hafva af bedragen väntan, af hopplöshet eller väl stundom af stolthet öfver en inbillad framgång buifvit drifna till obotlig galenskap. De fleste af våra läsare skulle icke åna art den gamla iden om ett perpetuum rabile så lifligt sysselsatt sinnena ännu i det sis:a årtiondet, ja ännu i närvarande dag. Värdet af en bilig eller intet kostande rörelsekraft var så oernördt, belöningen för dess upptäckande så ockande, att man icke får förundra sig att ;å många sökte den der den icke fanns — tom naturen. Vi hafva framför ose, i cit färskt nummer af en amerikansk tidning, en fabelaktig lista på patenter som under sednaste tid i Förenta Staterna blifvit beviljade SES SL REPEAT 2 Ae