Aftonbladet – 11 februari 1853, sida 3

Vv ESP ERJ PT ME Rat Ra 0 före och en efter mötet... Meningen är säkert att göra mötet sä talrikt besökt som möjligt: : : Prestmän i. Erkestiftet. (Insändt.) Om Australien. I Aftonbladet N:o 27 för den 3 dennes finnes i en skrifvelse från New-York undertecknad: C. W. Pählman, antydt att Australien skulle vara ett bättre land för dem, som-sökar en alltid osäker utkomst i; Amerikas. Då detta sednare icke endast är tvifvel underkastadt, utav. enligt ins. öfvertygelse raka motsatsen emot verkliga förhällandet; har-jag trott mig böra anhälla om plats i Aftonbladet för nägra upplysningar i ämnet. Sedan flera är lifligt intresserad för nutidens folkvandring, hafva icke heller de australiska förhällandena undgätt min uppmärksamhet. Innan ännu yerldens plågoris — guldet — hade upptäckts i Austras lien, intog detta land en tvetydig plats bland de fjers rån länder, hvaråt den Europa-trötte -kastade sinar längtansfulla blickar. Utvandringen dit ville dock ej taga fart, utom från England, hvars regering gjorde; allt hvad i dess förmåga stod att ditleda emigrationen... Endast få skepp från kontinenten -expedierades till dessa -aflägsna: kuster. : Det torra, klimatet och den allmänna vattenbristen i Australien verka högst ofördelaktigt pååkerbruket; hvarför ock fårskötsel varit :den näringsgren som hufvudsakligast idkats. Härtill fordras dock. större kapital ände fleste utvandrare kunna-disponera.. Afven denna industri är nu nästan tillintetgjord, sedan på de fleste ställen herdarne öfvergifvit sina befattningar för att söka guld; — till ofantlig; förlust för fåregarne,som mäste antaga hvad löst folk de kunnat öfverkomma för att sammanhälla sina fårhjordar. . Sedan guldfebern börjat har nemligen hvar och en, som kunnat slita sig lös, rusat till grufvorna. Upptäckten af guld i Australien. har äfven framkallat: ett ofantligt tillflöde af utvandrare, icke endast från Europa, utan ock från Amerika och. Asien. I ett, bref af d. 11 Dec., som jag för nägra dagar sedan erhöll från en svensk som då vistades i Cap-kolonien, nämnes att dånära hundrade skepp voro på väg frän England till Australien, enligt hvad till brefskrifvaren berättades af kaptenen på ett af dem, som just dä läg i Cap-Town med: irländska; utvandrare ombörd — ruskiga figurer,. I Cap ansågs allmänt att: hungersnöd i Australien: var. oundviklig; sävida icke utomordentliga hjelpsändningar af födoämnen ditkommo, hvilket dock föga: är: att hoppas, dä de fleste för dessa farvatten disponibla skepp upptagas för: ditförande af emigranter. Något åkerbruk, näs gon vänlig industri, nägot lugn — jär säledes i: Au stralien icke att päräkna. Äfven med de bästa föresatser, faitade vid afresan från hemmet, att egna sig ät det inlärda yrket eller nägon annan stadig sysselsättning, ryckes dock flertalet vid ankomsten till destinationsorten bort aned den brusande strömmen till guldtrakten, och få — ganska få lyckas här-, under hölla sig uppe. Det enda som kan rädda den ditkomne är stark kroppsbyggnad. och god helsa, för att kunna uthärda det styfva arbeteti grufvorna, emot hvilket vär dikesgräfning är en smäsakss Am: stralien, såsom det nu visarsig,; är skledes alldeles otjenligt för demsom ej äro vana vid kroppsligt arbete, och mä desse-—-. som ej vilja eller kunna sköta yxan eller spaden, och. äro utan spennidgetillgängar, men ändå bege sig. af till fremmande: länder, för att söka lyckan — må dessa, säger jag, lika gerna om0 På New-Yorks gator somi Australiens-ödemarer. ÅA För den vid kroppsligt arbete vane, eller den med nägot kapital: försedde utvandraären; erbjuda Nordamerikas fria stater den säkraste tillflygten. Under ett väl-ordnadt samhällsskick. skall hvar; och, en så: dan utvandrare. derstädes ovilkorligen gå en lugn öch oberoende. framtid, till mötes. Skulle nägot. land finnas der man nu i mindre kraftansträngding och-utan pekuniera tillgängar kan förvärfra sig sitt däsliga bröd under hopp; att. snärt kunna bereda sig en oberoende ställning, — så jär let Sydamerika i allmänhet och Brasilien i synnerhet — men fordrar detta ärmmne ett särskildt kapitel. Brgin.