Aftonbladet – 10 februari 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — LITTERÄR NYHET. FRÅN ENGLAND. Utom med skalden Moors minnen är lord John Russel afven sysselsati med utgifvandet af Charles James Fox. memoirer och. korrespondens, hvilkas utlemnande. res. dån var anmäldt till nysret,. men i följd af Jordens. emmbetsgöromäl. blifvit uppskjutet fill päsken.. Af den. snillrike grefveös at Chesterfield bref väntas femte delen under lord Mahöns auspicier. Många otryckta bref komma att bäri inflyta.. Skalden Grays korrespondens väntas i tvenne band, utgifoa af J. Milford, somskildrat hans lefverne.Med Snnu större längtan emotses sir Hudson Lowes memoirer, som nu ändtligen fonnit ex redaktör och hvilka skola framställa Nåpol!:das lif på S:t Helena från en ålldeles ny sida.: Förläggaren Murray avmäter en samling af Welliögtohstal.och Caästlereagh P4perss hvilka lemhå märkliga belysningar öfver kongressen i Wien; slaget vid Waterloo-och ParivSintagande. Grefve Grey; kolof niålminister under lord John Russel, bär skrifvit em historia om Evglavdskolonialpolitik 1847-51 ett slags oratio pro domo — och hertigen at Bucking: ham-har efter familjbandlingar sammanställt gånska rikbaitiga Memoirs .0 the Court and Cabinets of George IIL Uppmärksamhet förtjena vidarg lefvernesbeskrifningar öfver de tre grefvarne af Essex at familjer Devereux (1540-1646), af Walther. Deverent; grefve Beltasts-föreläsnibgar öfver nittonde ärbundrådets engelska skalder; samten dagbok af hr pent; generalauditör i esgelska armn undör: kris get pä halföa -1812—14. Den litterära cverksamhe.: ted :i .Eogland utbrederssig för närvarande öfrer alla: klåsser,s frän:de lägsta tilv.dechögstas sl ou oga — Brittiska och -utländska-bibelsällskapets kommitte-i-Jiendon-char utfärdat-en säådresstilltsälls skåpets. gynnare, och vänner öfver hela verldensjäsyftande.sfirandet:af en jubelfest.den 7: Mars: 1853, med: anledning deraf att sällskapet-denna dag -fyller: sitt 5Okde är.s i— SKANDINAVISKA QVARLEFVOR I ENGLAND. Hvarken Britterna, Romarne eller Avgelsaxerne voro sjöfolk. Englands storbet på hafven härleder sig från dess Skandinaviska inflyttsiogar. . Nelson med.det otvifvelaktigt nordiska namnet (Nilsson) var född i en) af Skandipaver tidigt. bebygå. nejd, i Norfolk i Östangel;. i sbyn. Burnham-Thorpe. För öfrigt är nirkligt att: iakttsga den synbara -karaktersskilnad, soma ännu fions mellan folket i det gammalsaxiska Sydengland och i de nordligare Skandinaviska deltarne. -Sydengländaren är mera mjuk, eftergifvande; Nördengländaren deremot mera karaktersfest, nästan härd och sträög, och lifvad at en ovanlig stårk frilietskänsla. — Särskildt är Yorkshirarn i Epglandkänd som kort em hufvudet, men som en bestämd. sjelfständig personlighet... De stora. politiska, rörelserna hal derför ej. blott funnit en väl förberedd jordmån i Nördenglands befolkning, ntan denna har: äfeen med siti sinne, för detoffentliga lifvets utveckling och genom sin kärlek för fribeten ställt sig.som en förkämpe. för de stora iare politiska omhvälfningarne i Englands nyaste historia. Statsmän anse det för en synnerlig ära att i parlamentet representera Nordengelska distrikter (t. ex. tbo West-Riding of Yorkshixe), just på grund .f valmännpens politiska bildning, och det är visserligen närmast genom, de frihetsälskände Nordengländarnes eniga ihärdighet, som. Cobden, sä kraftigt kunnat verka för frihandel; finantreform och dylika gercomgripande liberala företag. Att lehaa. fribetsanda i Nordengland: företrädesvis. bör härledas från.de Skandinaviska inflyttningarne bar pland engelsmän Bulwer i sin Harold päpekat. Det år jmärkvärdigt, säger han, att de nuvarande inbygsarae i de delar af Storbritannien, som,ursprunglisen äro befolkade af skandina er, ärd kända för sitt natständ imot allt förtryck. och för sin, bestämda sjelfständiga karakter, hvilket t. ex. gäller.om-bebyggarnejaf Yorkshire, Norfolk, Camberland.och;storsa dis strikter isSkotiska lägländerna. .Sammasäsigt yttrar Kemble.i företalet till sin samling af: anglosaxiska diplomer. , bg S ÅNGBÅTSLINIERNA MELLAN EUROPA OCH FÖRENTA STATERNA äro för närvarande till anjalet sju, nemligen:-de tvenne linierna-Cunard, Col: lins-linien, Havre-linien, Bremer-linien, Glasgow-linign, och Filadelfia-linien. Den amerikanska Colinslinien. har. uppoätt den,största medelhastigheten. Den: största absoluta hastigheten har äfven uppnåtts: vf jett skepp af dennaliniag The Arctic, somrafs sick från New-Yorks-kl..12 den 7 Februari 1852-öch mkom till Liverpool den 17-k). 15 minuter efter 0; således efter en öfverfart af 9 dygn, 22 titlmar ej 15 minuter. : s 0 — ÅMERIKAS FÖRSTA UPPTÄCKT. Från Skanlilavien och särskildt Norge hade man. frän den äldta medeltiden vidmakthållit en lifiig förbindelse med e afltgena nordiska republikerna på Island och Grönand; men dä i trettonde ärhundradet dessa republis;: ers sjelfständighet gick under och de, som, .skattlän-,. lex lades under norska kronan, blef densärskildt räadde handelsfribeten inskränkt. Detta hade till et medi UNGA TRO Maj BE