På nordvestra gränsen af de indiska besitt ningarne råda ännu oroligheter. Eljest landet lugnt. De stora marknaderna som ma inrättat i öfre Sind hafva ej motsvarat ända målet, och detta felslående tillvkrifver ma den ovanliga liknöjdhet som de brittiska köp männen ådagalagt för denna angelägenhet. ATA rna Civilstatens fullmäktiges underdaniga berättelse). Vi meddela i dag hr bergsrådet A. Hall grens reservation, gom är af detta innehåll: Emot pluralitetens nu fattade bestut om samilig delegarnes beskattning medelst 33!; procents framtid törhöjniog af den stadgade ärsafgiften till pension: inrättoingens kassa, förasclätes jag att formligen mi reservera. Jag har uader diskussionen i ämnet, fastän förgä ves, sökt fåsta uppmärksamheten derpå, att civilsta tens bär församlade fullmäktiges enda och rätta upt drag, enligt 62 och 63 4 uti 1844 ärs Kongl. regle mente, icke är något annat, än att dels öfverse oc granska inrättningeas förvaltning och räkenskaper: dels ock att öfrerlägga och fatta beslut i sädana frö ger om förvaltningen eller ändringar och tillägg reglementet, som i föreskritven ordning väckas; me avilka beslut dock, för sävidt de angå hufvudgran derna för pensions-inrättningen eller ändringar oc tillägg i dess reglementen, ej äro gällande förr, ä de blifvit af Kongl. Maj:t i nader gillade. Ehuru det sälunda tillkommer fullmäktige att för ordna om förvaltningen, af inrättningens fonder derföre vissa hufvudgrunder finnas i reglementet be stämde, och ebura beslut om förändringar eller tilläg; i reglementerna kunna af fullmäktige för deras de fattas, sä följer, enligt min tanka, dock häraf inga lunda någon rättighet för fullmäktige att, utan del egarnes medgifvande, för framtiden fastställa nya elle ökade årliga afdrag 8 samtlige uti inrättningen reda: delaktige embets. och tjenstemäåns löner; ty en såda: rättighet kan icke rimligen subsumeras under de all männa begreppen förvaltning och reglements-iör åndring, så lätt och beqväm : den utvägen att för valta och föröka förut begränsade tillgängar än m! synas vara, — utan mäste operationen då hänföra under sitt rätta namna af beskattning — och deron handlar 57 i Reg.torm. Af detta för sig ensamt tillfyllestgörande skäl, co dä dessutom uppställda kalkyler ädagalägga, att, me de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beviljade an slag och delegarnes i laga ordning tillkomne afgifter pensionsinrättnirgens grundfond ännu i 10 till 15 å skall fortfarande accumuleras, mäste jag för min de! äfvensom ä frånvarande, om beskattningsfrägan okun nige, samt de inom 12 län i riket äfvensom den 9: klassens vid denna sammankomst orepresenterade, del egarnes vägnar; protestera emot den förökade beskatt gingens tvungna äläggande för redan varande del egare. Jag tviflar likväl ingalunda derpå, att möjli gen flertalet af samtlige delegare, om de deröfve; hördes, nu,. likasom vid fondeas första bildande, skulle för det dermed afsedda goda ändamälets vinnande lika med mig frivilligt ätaga sig den ifrägasatta för böjda ärsafgiften; men jag kan ingalunda förena mig om den nu vidtagna former för beskattningens all männa päläggande, emedan jag är fast öfvertygac derom, att varande delegare, i stöd af Kongl. Maj:t: nädiga reglemente, i alla fell kunna trygga sig der vid ait, emot utgörande af de en gäng behöriger fastställde afgifterne få ätnjuta den pensionsrätt fö; sig samt enkor och barn, hvarom de, i enlighet mec Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers särskildt fattade beslut, en gäng för alla kunna avses hafra blifvi försäkrade. Fullmäktiges sak är det visserligen att, för så vid på dem ankommer, tillse det nödiga medel dertil icke mä komma att saknas; och för sådant ändamål san ock, utan kränkning af nägons vunna rätt, den efter min tänka, ganska härda utvägen i nödfall vid tagas, att någon i män höja afgiften för blifvande nya delegare och vid de nuvarandes uppflyttning i högre klasser, samt att på samma gäng öka den hittills varande alltför ringa befordringsafgiften; äfvensom fullmäktige kunna, i enlighet med derom väckt mo;ion, bereda besparing i förvaltningskostnaden, melelst afgifternas direkta innehällning hos kong. statskontoret och vederbörande embetsmyndigheter samt pensionernes utbetalning i landsorten genom landträntmästaren o. s. Vv. Slutligen får jag ock tillägga, att jag emot besluet reserverat mig af det välgrundade skäl, att civiltatens pensionsinrättning ingalunda, säsom det under liskussionen velat förespeglas, är jemförlig med ett neskildt aktie-bolag, hvarest delegarne kunna vil lerom behörigen utlyste bolagsstämmor aftvinga delgarne nya förut okända tillskott. Säsom sädant får örhållandet aldrig betraktas, utan är det snarare alt inse säsom ett emellan bäda statsmakterna, ä ena idan, och civil-statens embetsoch tjenstemän å den ndra ingänget kontrakt, hvilket för redan varande lelegare icke kan, aldraminst af de till förvaltnin;ens granskning och bättre ordnande utsedde fullnäktige medelst ökad beskattning ensidigt rubbas. Mf sädan anledning är det ock som jag, då fullmäkige nu icke tvekat att ingå på en lika ny som i sig jelf vädlig bana för sin verksambet, i förlitande på Kongl. Maj:ts kända rättvisa, i underdänighet tillÖrser mig, att K. M:t icke lärertäckas i nåder gilla ullmäktiges nu gjorda förslag, att äfven för hittills arande delegare, som sig sjelfva sädant icke frivilgt ätaga, för framtiden förhöja den sedan !,:dels kel gällande beräkningsgrunden för deras ärliga afifter till den ännu ärligen växande pensionsfonden ; elst den utgjort och utgör den enda och rätta noren för den beskattning ä deras löner, hvilken de Idre tjenstemännen sig ifrån början sjelfva ätagit, ch de öfrige vid inträdet i ordinarie tjenst varit jungne att sig underkasta, såsom en gäng af båda atsmakterna godkänd och af K. M:t genom reglewentet sanktionerad. Hr häradshöfdingen Centervall har äfven reserveut sig mot majoritetens beslut, emedan det grundas erpå, att tjenstemannafonden hufvudsakligen skulle estrida enkefondens pensionering, hvilket motverkar ensionsinrättningens ändamäl efter ideen för dess llkomst. SS ) Se A.B. n:is 6, 21, 27 och 30. bätte Till Redaktionen äf Aftonbladet! Uti Aftonbladet för den 24 sistl. Januari förekomer, att ä de, i anledning af 1849 ärs missvext i mtland samlade undsättningsbidragen, skall upp ommit en särskild besparingsfond af 6134 rdr 37 sk. rst. Men då af denna uppgift vill synas, som skulle 2 besparing vara gjord af sjelfva undsättningsbidra;n, eiler, med andra ord, att en viss andel at dessa drag blifvit säsom besparingsfond afsatt; hvilket äter, 2 1 VY