Man påstår att kejsaren i stället lärer för regna medel ämna åt kejsarinnan inköpa ett smycke, sådant som det hon vägrat mottages af staden Paris. Man har nu offentliggjort listan äfven på prins Jerömes hofstat. Kursen på statspapper har fallit och noteIrades den 31 Jan.: 4, UY, 104,10; — 3 VY, T8,15. ENGLAND. Fredskongressen. Den 27 Januari församlade sig fredskongressen i Manchester. Bland de närvarande ledamöterna, hvilkas antal uppgick till öfver 1000, märkte man Rich. Cobden, J. Bright, Hindley, Brotherton, Hadfield, alla parlamentisledamöter, Struge, Smith, Geo. Wilson m. fl. Den sistnämnde förde ordet. Hadfield föreslog följande resolution: Det är ett särskildt och heligt åliggande för alla religionsiärare, för föräldrar, ungdomens ledare. och för pressens styresmän att använda sitt inflytande till att utbreda fredliga åsigter och tänkesätt, och att ur menniskohjertat upprycka detta i arf öfverlemnade nationalhat, dessa politiska och kommerciella afundskänslor, som så ofta gifvit anledning till fasansfulla och förhärjande krig. Sedan denna resolution blifvit antagen, föreslogs en annan af John Burnet från London, så lydande: Då en vädjare till vapenlyckan icke kan slita någon enda rättseller billighetsfräga, är det regeringarnes pligt att ingå fördrag i de styrda folkens naran, och som skola förbinda de tvistande parterna att underkasta sig opartiska och kompetenta skiljemäns afgörande i frågor, som icke kunna på annat sätt slitas. Bright understödde detta förslag. Vi erhålla från Frankrike öfverraskande nyheter, sade han. Medelst jernvägar, ångbåtar och elektriska telegrafer äro vi endast på tolf timmars afstånd från Paris. Jag beklagar att ej lord J. Russell fortfar att leda utrikes angelägenheterna, emedan han känner fullständigt hemligheterna af våra gamla krig med Frankrike. Jag har mer än en gång hört honom förklara i underhuset att krigen med Frankrike och Amerika varit orättfärdiga och onyttiga (Bifallsrop). Vi hafva i Paris en högvälboren personlighet, hvars underhåll, nu nedsatt till 8000 z (96,000 rdr bko), för kort tid sedan uppgick till 15,000 . Han bor i Paris skenbarligen för att underhålla det goda förståndet emellan England och Frankrike. Lord Cowley besöker de stora Tuileribalerna; lady Cowley stöder sig på franska kejsarens arm. Kejsaren visar sig välvillig, framför allt mot engelsmännen; och enligt tidningarne är det ingen nation som behandlas bättre än de. Men lord Cowley vet att hans landsmän frukta franska kejsaren, och att pressen angriper honom utan uppehåll. Detta vet äfven vår regering, Nå väl, hyarföre gör ej vår regering en förklaring i denna motions syftning, icke en förstulen, hemlighetsfull och underjordisk, utan öppen, ärlig och rättfram, hvilken kunde fylla båda folken med förtroende? Det behöfves icke mera till en början. Afven Brotherton understödde motionen. Han ville se England mot Frankrike och alla andra nationer uttrycka välvilliga tänkesätt. Han tror det vara allt skäl att reducera allal europeiska nationers krigsmakt, och han nekar att bästa medlet för fredens upprätthållande är att vara rustad till kriget. Bästa medlet är att iakttaga ett kristligt och fredligt handlingssätt och att befrämja handelns utbredande, ty ingen menniska önskar att ställa sig illa med sina afnämare. I en skrifvelse från Emile Girardin säges att Frankrike aldrig bättre än nu erkänner nödvändigheten af fredens upprätthållande, och tt föreställningen om en fransk landstigning . England är absurdy. Kongressen voterade 400 såsom. pris för len bästa skrift öfver krigets förderflighet, och man beslöt att samla 10,000 för konsressens ändamäl, hvaraf Sturge genast teckrade 500 . I eft längre tal framställde Cobden sin åsigt utt de stora krigsrustningarne endast afsågo utt förse aristokratiens yngre ledamöter med ndrägtiga militärplatser, och upprepade sitt arsument angående de 8 millionerna jordegare Frankrike, hvilka hade tillräcklig sysselsätting med sitt jordbruk för att ej behöfva srubbla på en landstigning i England utan all öranledning. En engelsk parlamentsledamot r Ewart, som för närvarande uppehåller sig Frankrike, hade skriftligt försäkrat att den ärvarande stämningen ej blott hos folket itan äfven hos armeen är afgjordt för freden ch att blott en plötslig kränkning af natioialäran kunde förstöra denna fredskärlek. För ;frigt förklarade Cobden ait han ej ginge så ängt i sin fredskärlek som Sturge och de anIra qväkarne, hvilka af kärlek till freden unlerkastade sig hvad som helst; tvärtom önkade han fredens upprätthållande endast så ida det kunde stå tillsammans med allmänt äl, och han vore för ingen del hågad att verksam åse ett orättfärdigt angrepp. Morning Herald berättar att man nedläger mycket arbete på anläggandet af strandatterier å ön Wight, äfvensom att zalutbateriet vid Portsmouth skall förändras till ett roft mörsarebatteri, och att en ny kasern för 000 man anlögges bakom fästningsvallen. Man tror nu allmänt att ministeren skall öreslå en förökning af den stående armåen. ill en början gör man rekryteringar för flottan ch artilleriet. Man förmodar emellertid att Nökningen icke skall gå öfver 12,000 man, vilka skola tjena att fördubbla några infaneriregimenten och några kavallerisqvadroner, et vill säga att hemregimenterna skola koma att ställas på lika fot med dem i kolonirna. Man omtalar att en engelsk ångbåt seglat ppför Tigris för att undersöka möjligheterna ör upprättandet af en förbindelse med Indien enom persiska viken. Om bestickningarne vid valen i Carlow hafva tskilliga anmärkningsvärda underrättelser kom