Aftonbladet – 4 februari 1853, sida 1

zanne, jag tillstår det uppriktigt, genom det enkla behaget och den harmoniska anordningen af sin nya toilett. Jag känner ingen dödlig okunnigare än jag i saker, gom angå toiletten, och egentligen rörer oss icke heller dylikt; icke dess mindre, om jag säger till en dam att hon är illa klädd, så — ehuru jag omöjligen kan förklara hvarföre — kan hon likväl då ta för afgjordt att hon är mindre väl klädd. Se, detta är hvad jag påstår. Likaledes, när jag i ett fruntimmers toilett finner en så väl afpassad ton i kulörerna, en efter hennes person så väl anbragt symmetri, att Kon liksom synes vara af naturen så danad, då säger jag att denna dam är väl klädd, och jag tänker det också, hvilket är sällsyntare. Suzanne var väl klädd. Hon tycker nästan väl mycket om bäler, och i synnerhet valsar hon gerna, den skenheliga. Hon inlägger deruti, liksom i allt hvad bon företar sig, 8å mycken smak, så mycken ifver och hänförelse, att den som icke närmare känner henne bör tro, att hon egnar en uteslutande omsörg åt dylikt. Valsen är för henne en verklig berusning. När hon måste stanna för att hemta andan, då stöter hon med sin lilla fot emot golfvet; en otålighetens skälfning genomilar hennes kropp och hennes bröst häfver sig i vågor. Lika godt: denna dans är i alla fall inkonseqvent för en kristen qvinna. Den som påfann densåmma var säkert ogift. Jag för min del tillstår, att jag föredrar eskimåernag dans. Nygifta damer äro i allmänhet något förbisedda i verlden. Smekmånaden är liksom en värnande sköld, som håller äfven de djerfvaste på afstånd. Man anser det ej löna mödan att söka skjuta ut den man, som ännu är en älskare; man öfverlemnar helst de unga tu åt deras vårlika värma och afbidar den först inträffande kölden. Undantagsvis är lik