utstyrda allt sedan drottning Christinas glor vördiga dagar. Med de nya lagarne börjar också en ny indelning af de akademiska terminerna. Vårterminen beg den 15 Javuari och slutar den I Juni höstterminen går från den 1 September till den 15 December. Den årliga lästiden har sålunda blifvit förlängd något öfver en månad, då äfven påskoch pingstferierna blifvit betydligt förkortade.s UTRIKES. Med den sent i går afton ankomna södra snällposten erhöllo vi en dags danska blad med underrättelser från Köpenhamn af den 29 Januari. DANMARE. Af elektriska telegrafen äro nu stationerna Helsingör, Köpenhamn, Korsör, Nyborg och linien från Nyborg till Knudshoved färdiga. Dessutom är tråden nu lagd nästan ända till Strib; och linien Korsör-Halskov skulle ha varit i gång liksom linien NyborgKnuådshoved, om icke apparaterna under fraktandet dit hade blifvit betydligt skadade. Det första försöket att telegrafera mellan Helsingör och Köpenhamn gjordes redan den 27 November, dä bufvudmannen för arbetet ingeniörkaptenen Lehmann telegraferade trenne rapporter till finansministeren, generalpostdirektören och ingeniörcorpsens chef, om fullbordande af denna linie. Sedan dess har denna linie stått orörd, men har nu åter börjat begagnas för att inöfva personalen. Officerarne af garnisonen och sjöstaten i Köpenharan gåfvo den 25 en stor bal, till hvilken arfprinsen Ferdinand, prins Christian af Glicksburg med gemål samt landtgrefve Wilhelm af Hessen samt krigsoch marinministern voro inbjudna. Regeringen har nu bestämt på hvad sätt Fredriksstad skall erhålla ersättning för den skada, som Schleswigholsteinarnes barbariska bombardement tillfogade denna olyckliga stad, och utgången häraf skall hafva öfvertröffat innevånarnes dristigaste förhoppningar. Genom en kongl. resolution har nemligen Fredriksstad fått efterskänkta alla skattrestantier för 1849, och från den 1 Januari 1852 hear staden tillika fått skattefrihet för en tid af tio år. Öfverskottet af den s. k. gemensamma stadsintradekassan, hvaraf kronan skall hafva 24, och staden 24, skall hädanefter likaledes under tio år helt och hållet öfverlåtas åt Fredriksstad, i det regeringen afstår den kungliga andelen. Slutligen ha 100,000 Rbdr blifvit ställda till den slesvigska ministerens disposition, för att fördelag bland de stadens innevånare, som lidit skada och förlust. Då Fredriksstad också under åren 1850 och 1851 varit fritaget från erläggande af skatterna, då staden 1851 erhöll tillåtelse till fri införsel af byggnadstimmer, då regeringen beviljat räntefria lån och då slutligen på privat väg inkommit betydliga bidrag, så kan man väl säga, att den danska regeringen och det danska folket på ett i förhällande till bådas krafter verkligen storartadt sätt kommit staden och dess innevånare till bjelp, och man kan derföre med säkerhet vänta, att de sorgliga följderna af bombardementet inom kort skola vara fullkomligt utplånade. TYSKLAND. Preussen. Andra kammarens finansutskott! har slutat sina förbandlingar om grundskatten och med stor majoritet uttalat sig för en måttlig ersättning åt de privilegierade jordegarne vid upphäfvande af friheten från grundskatt. Det säges att en bayersk not ankommit till Berlin i afseende på tullfrågan, som ställer i sigte ett definitivt afgörande, i den händelse att de underhandlingar, som föras i Berlin, icke leda till det önskade resultatet. Bayern ärnar, i fall man i Berlin icke går Österrikes och koalitionsstaternas önskningar till mötes, tillika med de öfriga koalitionsstaterna straxt inträda i en tullenhet med Österrike. Det är den gamla visan. SCHWEIZ. Från Bern skrifves: Såsom ett motstycke till kapucinermunkarnes bortvisande från Tessin, derföre att de motsatte sig regeringens anordningar, hvaröfver Österrike nu visar sig så förbittradt, kunna vi å vår sida anföra: 1) att tessinka borgare, som besitta egendom i Lombardiet eller drifva handel der, redan i längre tid af den österrikiska polisen blifvit nekade att inkomma i denna provins och 2) att tessinska borgare, som under flera år uppehållit sig i Lombardiet och hafva egendomar der, blifvit befallda att inom 24 timmarl. lemna landet. . AMERIKA. Af den för Förenta Staternas senat framlagda diplomatiska korrespondensen i Cubaangelägenheterna finner man, att England och Frankrike inbjudit Förenta Staterna att dessa makter skulle genom en trippel-allians garantera Spanien besittningen af Cuba, afsäga sig sjelfva alla anspråk på förvärtvandet af denna ö och förbinda sig att förhindra hvarje annan makts angrepp på densamma. Redan hr Webster hade på detta förslag gifvit ett afböjande svar, och nu sednast har den nye statssekreteraren för utrikesärenderna, hr Everett, deri han efter en fullständig motivering bestämdt afvisar förslaget. Till en början förklaras i dessa motiver, att Förenta Staternas nuvarande regering, lika litet som dess föregångare, skulle tillåta det Cuba komme i någon annan europåisk makts våld än Spaniens, Dervid toge man dock mindre i hö traktande en utvidgad makt i och för sig, än det inflytande som ett sådant förvärfvande skulle utöfva på Amerikas politiska system i allmänhet, och hvilket skulle vara ungefär detsamma scm det skulle utöfva på Europa om Förenta Staterna skulle förvärfva besittningen i Medelhafvet. Förslaget måste afvisas redan af den omständigheten att detl. för all framtid skulle omöjliggöra Cubas anslutning till Förenta Staterna. Redan tillförene ha Förenta Staterna genom öfverens2 as 8 RR a RA NRA Aa