Aftonbladet – 1 februari 1853, sida 2

ALIKIUKL IDGUTISAG IVLUVIIg UVI VIOSIWCH UppBlInge ULL )0,000 rdr. Cirkuläret var underiecknadt af L. L. assel i Frankfurt am Main. (Insändt.) Mälarens vattenhöjd. Under Mälarens -pågående öfversvämning, och den ppmärksamhet dess-vattenhöjd väcker, torde ett lit bidrag till ämnets utredande ej sakna intresse. Utgäende frän det, för en större landsträcka och etydligare tidrymd otvifrelaktigen riktiga antagande tt-nederbörden: faller -allestädes till ungefärligen lika lopp: på lika stora ytvidder, torde mån kunna pästä tt-den vattenmassa, som till följe af fallet regn och nält snö tillföres en sjö genom dess tillopp, växer i amma förhällande som ytan af den landsträcka, inom vilken alla tilloppen befinna sig. Detta tilioppsomide för Mälaren är ganska betydligt, enär det utgöes a Nyköpings län af 571,000 t:land (omkr. !V, aflänet). — Stockholms d:o 223,000 d:o (— d:0 ). — Örebro d:01,172,000 d:o (— 25; — d:0 ). — Skaraborgs d:o -12,000 d:o (— UYisg d:0 ). — Kopparbergsd:o 486,000 d:o (— ! d:o ). — Westerås — d:01,175,000 d:o (— 9, d:0o )e — Upsala d:o 706,000 d:o (— 2, — d:0 De Summa 4,345,000 tunnland eller 189 qv.-mil. Med så stort område, från hyilket all nederbörd i inom tid måste utgjuta sig i sjön, erhäller Mälaren n ansenlig vattenmassa vid våroch höstflödena, och äraf upstä de öfrersvämningar, som i alla tider skaat dess stränder, och hvilka aldrig kunna helt och ället förekommas, man må utvidga utloppet huru nycket man vill. Fråga härom kan ej heller uppstä, tan blir spörjsmålet: om Mälarens öfversvämningar i limänhet äro större än aadra sjöars, och om dess frversvämningar nu äro svårare än iörr? Bäda dessa rägor tror jag böra besvaras med ja, och skall jag i orthet söka redogöra för skälen härtill. Ju kortare äg flödvattnet har att passera från de punkter, der let utgjuter sig i sjön, till utloppets början, ju forare utrinner det, och ju förr är öfversvämningen öfrerständen. Ett sädant minimum af tid för öfvervämning inträffar naturligtvis uti sjöar af rund form, ch. dess motsats i dec af längsträckt figur med utoppet i ena ändan. Mälaren är säledes, till följe af fvannämnde omständigheter, en af de sjöar, hvars ifversvämningar böra vara längst, hvilket ock erfaenheten till fullo bekräftat. Hade Mälaren sitt utopp t. ex. genorn Gripsholms eller Teljevikarne ät söder, vore utan tvifvel dess öfversvämningar ej sä ängvariga som nu, och med sitt utlopp i dess ena ända vid Stockholm blifva de alltid af lång varaktighet, äfven om man betydligt förstorade det, såsom t. ex. genom ytterligare utvidgning af Norrströms bäda grenar, och upptagande af ett aflopp vid Skans tull. För att öfvertygas om grundriktigheten af detta pästäende, skola: vi taga i betraktande de omständigheter, som inverka på afrinnandets större eller mindre hastighet under befintliga förhällanden. . Den obetydliga höjdskillnad, som eger rum mellan Mälarens och hafvets yta, är en bland de förnämsta orsakerna till längsamheten af vattiets utrinnande från Mälaren, och säsom en följd häraf är vattnets dossering i Mälaren mot utloppet högst obetydlig, hvartill äfven bidrager de mänga smala sund vattnet i Målaren på mänga ställen har att passera. Dessa sund fördröja vattnets passage genom sjön, underhälla öfversvämningarne och närma vattnets utrinnande till likhet med dess lopp genom elfvar och äar, i hvilka, säsom vi nogsamt veta, ganska längvariga öfversvämningar ia. träffa, oaktadt deras utlopp ej besväras afnägra tränga passager mot slutet af deras sträckning. Af förutnämnde lokala förhållanden vid Mälaren, tror jag manvpå-god grund kan hemta-stöd för ofvan gjorda pästående: att Mälarens öfversvämningar böra vara och äro svärare än de fieste andra sjöars i allmänhet. Äro dessa öfversvåmningar nu svårare än förr? Öfverste Eriesons i Aftonbladet införde artiklar tyckas ej vitsorda ett sådant förhållande, och Kongl. Maj:ts nådiga resolution af den 22 December 1851 på de besvär, en del jordegare i Upland ingifvit genom grefve E. Sparre, grundad på vederbörliga utlåtanden af drätselkommisionen, Styrelsen öfver vägoch vattenbyggnader och öfverste Ericson, torde öfvertyga hvar och en, att Mälarens utlopp nu är större än förut (eller förökad med 88 qv. fot i skärnings area); mendetta faktum hindrar ej, att Mälarens öfversvämningar af andra orsaker nu äro svärare än förr, och jag för min del vägar tro att de måste vara det af följande skäl: Mölaretilloppens omräde var i fordna tider till en ganska betydlig del beväxt med skog, hvars träd ända mot midsommaren skyddade den under dem liggande snön och isen frän fullkomlig smältning. Denna smältningsprocess kan man alltså för skogstrakterna antaga till 2!,, månader, då den deremot för den öppna trakten torde försiggå på mindre än hälften af denna tid. Det olyckliga skogsfällningsraseriet, som på sednare ärtioaden så härdt drabbat värt land, och isynnerhet mälareprovinseraa, är en lika känd sak, som tydligen inverkande på dess vattendrags och sjöars öfversvämningar: ty en viss, obetydlig, del sf den till vatten öfvergäende snön och isen, som förr smälte och nädde Mälaren under loppet af 2, månader, förflyttas nu dit på hälften så korrt tid. Insändaren, som saknar uppgifter på skogsnedbuggningen, kan ej fuilt beräkna huru stor del af Mälarens tillopp, som nu på kortare tid än förr när sjön, men ingen torde förneka, att denna del är ganska I betydlig. På denna grund tror jag att Mälarens öfversvämningar i allmänhet på sednare åren, med antagande af lika nederbörd under nästförflutne vinter, varit större än förr: ty medgifvom att öfversvämningar bero vida mera af den tid, inom hvilken vattnet samlar sig i bassinen, än den mängd vatten, som tillföres den. Hos f. d. och nuvarande jordegare inom ; Mälaretilloppens område torde alltså orsaken till Mä5 I larens flöden böra sökas, och ingalunda uti de, i Stockholm vid sjöns utlopp verkställde, strandarbetena. Sammanförande hvad jag ofvan sökt utreda, synes otvifvelaktigt, att en sjös vattenhöjd beror af följande hufvudsakliga omständigheter. 1:0) Tillops-omrädets storlek, samt mer eller min dre skogiga beskaffenhet. 2:0) Nederbörden. 3:0) Sjöns figur och höjd öfver det vatten, hvar den gjuter sig, ; 4:0) Utloppets .storlek och belägenhet. 5:0) Afdunstningen: . Häraf och af det föregående torde medgifvas, at a ) Målarens öfversvämningar, på grundaf sjöns läng ) I sträckta form,. dess mänga smala sund, dess stora til loppsområde, dess obetydliga höjd öfver hafvet och p Jutloppets belägenhet i dess ena ända, måste vara och äro längvarigare än de fleste andra sjöars; att, til följe af skogarnes successiva uthuggning. i dess til t llopsomräden, öfversvämningarne på de sednare året ke a Vv