Aftonbladet – 28 januari 1853, sida 2

BarongysfÅh. ja, min söta väns det kunde jag nog görsoutan. olägenhet... åtminstone för. lig... (De gå genom vestibulen, åtföljde. af alla; de andra.) DEN NYGIFTA. I trädgården. Anblicken af en engelsk park: krokiga löfgångar, gräsvallar, dammar, täta löfsalar, svagt belyste af ett aflägset lämpsken; Luften är ljum oeh döftande, såsom under en gommarnatt. : SUvzANNE (med en slöja för ansigtet, drager sakta med sig Jeannette som hon håller i handen). Kom! Låt oss gå längre... ännu längre bort. .. JEANNETE. Men nådig fröken... SUzZAnNE. Fröken!... JEANNETTE. Det är sannt: nådig frun då... Jag kan aldrig vänja mig vid denna titel... Men, min Gud! Hvad är det då? Hvad vill ni mig? fSVZANNE (stannar). Jag vill anförtro dig en hemlighet, Jeannette: hör på! (Hon fattar eldigt hennes begge händer.) Jag är lycklig! (Hon omfamnar henne och gråter.) JEANNETTE. Må Gud besanna era ord, ädla oskuldsfulla I! SUZANNE. Ser du, mitt hjerta måste nödvändigt ge sig luft!... det skulle blifvit min död, om jag icke hade fått säga till någon: Jag är lycklig... outsägligt lycklig !, JEANNETTE. Nådig fröken!... Svzanne. Och åt hvem skulle jag väl ha sagt detta, om icke åt dig, Jeannette... Att jag håller af dig, Jeannette, det vet du väl? ... Eljest vore jag mycket otacksam! Det är nu snart -tjugu år som jag varit ditt allt hör på jorden. Har det väl i hela verlden funnits någon, utom Suzanne, som du egnat din tillgifvenhet? Nej, ingeri.. ingen mer öp mig! Du har burit mig i dina armar ölltsedan jag låg i vaggan, ända tills jag trädde i brudstolen:.. Du ensam har sökt att ersätta mig den bitira saknaden af min bort gångna mor... Också håller jag innerligt af dig, lita på det;och ingen annan än du borde emotta den första bekännelsen af min kärlek. Endast dig borde jag inviga i hemligheten af min gällhet! ROBINS SRA ANC