Den nya i dessa dagar från det konservativa hället förkunnade äran, att landshöfdingarne skola i sina betänkanden till regeringen vara så bundna af ministörens i förekomr sande ailmänna frågor, att landshöfdingarne icke få å ena eller sina länsinvånares värsnar göra någon faktisk framställning eller framföra någon unde, dånig önskan som kan anses vara stridande mov den hos eka steren herrskande meningen, 1 mör en om tjentig anledning att påminna om angeläge mh heten af införandet utaf komm Dalräd ino livaen. . det För ett rådande ministerielt pan i kan la visserligen anses fördelaktigt, att de t bar a en länsstyrelserna så på sina fingrar, i vt råelaf dessa styrelser eng vågar uttala etu 07 m ler från sina lön frambära någon begär 2082 icke med visshet kan beräknas vara i Pöra öfverensstämmelse med ministerens. ås Ber Allt annat måste höfdingarne på ett elle 90 nat sätt söka hindra att framkomma till — ter nen, och för sådant ändamöl är det ock Vål sin ordning att de ur protokoller som hä. las vid sammanträden med länens invånare för afgifvande af yttranden i allmänna frågoruti sluta alla sådana framställningar från inv. 5narnes sida hvilka icke äro gynnsamma fi Ir ministerens åsigter. Ett dylikt förfarande emot tages -med det största välbehag och ett motsatt handlingssätt röner allvarsamt ogillande. Men då nu landshöfdingarne vid många tillfällen hafva att yttra sig uti allmänna angelägenheter; som skola pröfvas af regeringen, blir följden den att landshöfdingarnes yttranden förvandlas till värdelöst smicker för ministerens förslager och tillgöranden. Då emellertid landshöfdingarne i följd af en dylik ställning blifva de mest partiska sakförare för ministeren, måste man vid deras sida ställa någon ny och mera sjelfständig inrätt-. ning, som lemnar säkerhet derföre att läns invånarnes bästa icke förbises i förekommande: fall. En sådan motvigt mot regeringsinflyte.n-det inom länen kan icke åstadkommas :1svar genom folkets val, eller genom en kor sm nalstyrelse, för hvars införande så måns ;a an dra skäl äfven tala, ehuru vi här blott framhålla det som lemnas af landshöfdj ngarnes oinskränkta beroende af regeringen. Om man egde kommunalråd F ler länsnämnder vid landshöfdingarnes sida, vore dessa i och med detsamma befri ade från den vacklande ställning som de nu intaga mellan styrelsen och folket. I alla v erkställighetsåt-gärder äro länsstyrelserna en dast redskap åt regeringsadministrationen 0 lagskipningen, och med alla dessa åtgö rder kunde således länsnämnderna icke kom ma att få ringaste befattning. Men uti all a frågor som deremot rörde länets ekonomi sller särskilda aministration, till förbättrande af åkerbruk och öfriga näringsutvägar, för anordnandet af kommunikationsanstalter, fattigvårdsinrättningar, an-stalter för helsov rd, praktiska läroverk, m. m.. skulle länsstyre isen utgöras af landshöfdingen. och den vald.a länsnämnden som samman-trädde på Vssa utsatta tider och då äfven: hade att yta sig öfver alla allmänna frågor, hvari regeringen nu brukar att infordra lands-höfding? .rneg utlåtanden. DyYika utlåtanden, som väl böra afse att uttala. opinionen i landsorterna samt till. vegeringen framföra alla de lokala upplysningar som kunna vara att erhålla, skulle då kunna motsvara sitt ändamål. Man hade något att bygga på. Det kunde då ej blifva frågan om att utlåtandena från provinserna skulle blott innefatta komplimenter för ministerens åsigter: i förefallande frågor, såsom det nu påyrkas,. på den grund att landshöfdingarne äro regeringens förtroende embetsmän samt deraf förbundne. att i allt biträda ministeren och således icke böra till tronen framföra något som: är deremot stridande, hvilket vore att motverka dessa åsigter i stället att lemna dem biträde. Den allmänna andan inom provinserna. skulle: genom dylika provinsnämnder göra de: bästa framsteg och grunden läggas till en ful!: atvidgad kommunal styrelse äfven inom de mindre kommunerna. Hushållssällskaperna äro redan i flera orter ett slags irreguliära länsnämnder, och då man har denna början, erfordras blott att man gifver den en fullstänligare. och för den utvidgade verkningskret;en lämpad organisation. Under hänvisande till de många välgramlade skäl som vid flera tillfällen blifvit anörda till stöd för kommunala. stiftelser inom vårt land, anse vi oss nu böra uppmana till leras införande äfven af den anlednin , att andshöfdingarne, såsom i allo beroende af ninisterens föreskrifter och godtycke, ej viTERRIER LuERMITE (ännu med sänkt röst) Herr