Robert; det blir en anrättning, värdig er talangt. Fröken är alltför god, svarade jag straxt. Och så kom jag helt oförhappandes att säga henne, att hon, efter min öfvertygelse, hade gjort ett ganska godt val. Om du hade sett bara hur hon då flux sprang uppför trappan . . hon tog fyra trappsteg i sender och ropade immerfort med sin lilla flöjtstämma: Tack, kära Robert! Tack, tack!s Och baronen, han gläntade på kabinettsdörren och skrattade af full hals, KörsGossen. Det är visst och sannt att hon är bra söt, den goda fröken. KöKsmästAren. Man vore välen bonde, om man sade annat. Men se här kommer nu mamsell Jeannette: nu få vi säkert höra något nytt. (Jeannette inkommer helt andtruten, med sin hatt i handen; hon nedsjunker på en af bänkarna i vestibulen ) Nå, mamsell, nu ska vi mu laga i ordning t och punsch, kan jag tro g JEANNETTE (något till åren, liflig och häftig), Ja, och choklad med, herr Robert! Inom fem minuter få vi väl böra vagnarna komma körandes, (Köksmästaren ger köksgossen en vink, hvarpå denne sednare skyndar utför trappan.) KöKsMÄSTAREN. Nå, men säg: hvar skiljdes mamsell från nådig hörrskapet? JEANNETTE. I sakristian. Som ni vet, så skola de der. skrifva in sina namn i registret. KöKSMÄSTAREN. Alt är således verkställdt? JEANNETTE. Mären och pastorn ha åtminstone fullgjort sina åligganden. KÖKSMÄSTAREN, Jag hoppas att allt gått på bästa sätt? : JEANNETIE. Ja, på bästa sätt, Det är ingenuing vidare att säga om den saken; låt oss erföre tiga still. : KÖKSMÄSTAREN. Ni ser inte ut att vara riktigt belåten, mamsell Jeanette? : JEANNETTE Hä? Hvarför skuile inte jag vara beläten, jag? Baronen är belåten, bruden är det också, och brudgummen med, fast det inte syns på honom; och Jag, jag är liksom brudgummen, i