ANMÄLAN. Förlidne vår bade jag det nöjet, att inför en bildad AN mänhet tåla en serie af. föredrag uti Kemi och dermed närbeslägtade ämnen. Då desamma tycktes af de åbörande följas med uppmärksamhet och interesse, lyder jag denna gång lika mycket min egen böjeise, som de vänliga uppmaningar jag erhållit, när jag ånyo inbjoder den bildade Allmänheten till bevistande af en ny serie af minst sex dylika, af experimenter och förevismingar åtföljda, föredrag, dem jag ämsar under Februari och Mars månader hålla efter följtnde plan. Vi försökte förra gången göra oss ett begrepp om ma terien och kropparnes beståndsdelar, samt om lagarne för den verksamhet, uti hvilken den evigt och oupphörligt är inbegripen, äfvensom huru den efter band utvecklat sig i de former, under hvilka den för närvarande uppträder för 0s3. Vi kunde dervid icke undgå att kasta en hastig blick äfven utom vårt jordklot, som blott utgör en försvinnande liten del af det hela, och vi tyckte oss kunna slota, att materien måste öfverallt, ehuru sannolikt med några, mer eller mindre betydliga, förärdringar, varh densamma, att den öfverallt inverkas a! likadana krafter, och dessa krafter åter styras af enshanda lagar. Vi följde äfven, eå mycket utrymmet tillät, vårt jordklets förändringar, tills det hannit det -stadiumoat utveckling, att vilkoren för uppkomst och underhållande af organiskt lif på dess yta blefvo möjliga, så att slntligen äfven menniskar kunde uppträda, och en förnuftig ande taga skapel sen i besittning. Ämnet för de omnämnda föredragen med ctt ord var: Hateriens utveckling till motiaglighet af organiskt lif. Ämnet för de ifrågavarande skulie blifva: vilkoren, och, så vidt vi känna det, äfven sättet, för underhållandrt af organiskt lif, isynnerhet det animaliska hos menniskan, så vidt det står i: beroende af sådasa ämnen, som för organismen äro nödvändiga, och utifrån skola inbrivgas uti densamma. Näringsmedlen , samt deras beskaffenhet och sammansättning i kemiskt afseende, måste således blifva, em än icke de uteslutande, likväl ibland de bufvadsakligare föremålen, alt afhandias i dessa föredrag. Men, som menniskan, såsom lefrande i samhälle, fått i mån som. detta framskrider i utveckling, nya och flera bebof, än hon naturligen skulle ära, så måste man ibland näringsmedel och lefnadsbehof äfven inräkna åtskilliga njutningsmedel , sådana som t.ex. the, kaffe, socker, jisia och spirituösa drycker -o. s. v., af hvilka åtskilliga äro icke blott icke närirgsmedel, utan. fastmera verkliga gifter, men hvilkas udd vanan och det ständiga bruketswåningom förslöat, hvadan deras skadliga verkningar ofta uppenbara sig så sent, att de mindre hos individen än hos slägtet måste studeras. Jag tvekar så mycket mindre att ibland näringsmedlen äfven intaga dessa njutningsmedel, samt någ:a andra lyt xens behof, som derigenom tillika beredes ewt tillfälle att kasta en bastig blick på menniskans kulturbistoria så vidt den äfven uppenbarat sig i kemiskt afseende. Ty mennskan, sem genom sitt förnuft står öfver mate: rien, och till.en viss grad förmår. beherrska densamma, samt göra dess elementer till slafvar under sin intelligens, står likväl till sin kroppsliga del i det närmaste samband med och det ytterligsste beroende af denna samma materia, och det visar sig ganska ofta, att när hom gjort rågot stort steg framåt i odling, kar detta skett i nära öfverensstämmelse med något nyuppväckt, vare sig verkligt el: ler inbilladt materiellt behof. Det är denna hennes svag: het, som tillika är hennes bögsta styrka, och hon iiknar deruti Anteus uti fabeln, som, när ban brottades, fick nya krafter af sin moder jorden för hvarje gång han slezs till marken. Men alla ämasen, som i inskränklare mening utgöra märingsmedel eller lefnadsbehof, äro dock omedelbara eller medelbarligen produkter af vegetationen, och det animaliska Ifvets underhål:ande beror dock ytterst på det vegetativas, Jag ämnar derföre här återgå till ett ämne, hvilket jag förra gången, af brist på utrymme, knappast ick tilfälle aw vidröra, nemligen sättet och medlen för vräxtervas näring, samt Slutl:gen, ifall tiden det medger, torde det ej sakna sitt nt-resse, att sedan vi såluada försökt göra. oss en företällnipg cm vår planets uppkomst: och utveckling, sedan vi kastat en blick på de: organiska lifvets företeelser och ess vilkor, äfven taga någon kännedom, så mycket vetenskapen för närvarande är i stånd att lemna densamma. om mojiigheten af ew ständigt fortfarande af organiskt lil på värt veridsklot, samt följaktligen äfven ett ständigtfortarande af menniskoslagtet. Ty om än det är säkert, att materien ständigt skall. fortfara, så länge en själ förmår uppfånga den i sin spegel, så är get ock lika säkert, at de:s former icke äro evige, och vi komma då till den så nången gång uppkastade frågan om hvad man plägar kal a rerldems undergång. AlR J. F.B ; Föredragen komma alt hållas uti Herr Dela Croixs sal, kl. half 7 e. m. hvarjo Thorsdag. Början sker Tharsdasen den 3 Februari. Inträdesafgiften för hela serien är 4 Rdr ko. S OR fr