Aftonbladet – 27 januari 1853, sida 1

DEN LILLA SANGERSKAN. ÅF A—zR. Är du äter hör, du Paradisets lilla näktergal! Välkommen som alltid ! Fivarföre bes söker du mig så ofta i min2 vakna drömmar? Vet du nu huru jag sörjt for äg, och har du bedt att få bli min skyddsengel? Tusen tack! Jag kunde ej önska mig någon zvlskligare. Kan du sjunga för mig de sånger du nu lärt? Visst kan du det, fastän mina sinnen äro för grofva att förnimma dem. Nåväl! jag får väl en gång höra dem. Men återklangen af hvad jag hört ljuder ännu lika frisk i mitt minne och åer återspeglar sig ännu lika klart dit milda, fromma ansigte. Visst var du förutbestämd att ej länge dröja här, men hvarföre framgick den sköna uppenbarelsen så obemärkt? Har du återfunnit dina föräldrar eller söka de dig ännu förgäfves här nere? Stackars föräldrar! Du har en far och många, många syskon; du var kanske deras enda barn. Fl till dem och trösta dem! Säg dem att du lyckligt undsluppit alla faror som deras skrämda inbillning målat. Hvad är det att förlora ett barn genom döden? Man offrar kanske nägra tårar på mur!en och vänder sedan blicken gladt mot himlen... Men att veta sitt barn bortröfvadt af brottslingar, uppfödt af och ibland menskligheten.t afskum! — Alla de frestelser och? faror so, ligga inom möjlighetens gräns, om de ej äffa barnet, säkert träffa de dock fadersoch .2odershjertat. Och när får det lugn? Ej förr .iD det sjelf multTT nar i jorden. Men du är räddad och de få snart återse dig. Och äfven jag får återse dig, ej blott höra din milda röst, äfven se ditt :anmgte, som redan här bar pregeln af engelne vÄn i himlens salar För jag se på dig.o Men jag wäl berätta hvem du vars. i,