Aftonbladet – 22 januari 1853, sida 4

MA, Spi : 40 pundet, Potatis 6 tunnan, 41 å 12 3 kappen, Kålrötter 3 rdr tunnan, Morötter 44 B, Palternackor 46 8 kappen, Pepparrot 4 rdr pundet, A1 f narken, Hvitkål 6 ä 8 8 hufvodet, Rödbetor 18 8 kappen Bönor, bruna, 14 f marken, Rödlök 3: 46 pundet, 10 f marken, Spansk Lök 48 8 marken, Jordärtskockor 28 kappen, Persilja 9 Bf knippsan, Miriam 20 8 marken, Äp; ien 41 rdr tunnan, 23 å 32 8 kappen, Körsbär, torkad 20 B marken, Njupon 20 8 kannan; Ägg 4:46 tjoge smör 40: 24 pundet, färskt 28 å 50 Bf marken, Os Zummin 6: 36 pundet, 46 å 48 8 marken, Sötmjölks 24 pundet, 45 å 20 B marken, Mesost 8 8 marker Rergslagskorf 4: 94 pundet, 42 B marken; Grädda 4 ra Mjölk, oskummad 46 8, skommad 40 å 41 8 kannan Oxkatt, fett, 3: 36 pandet, 144 Bf marken, sämre ? rdr puadet, 9 å 10 8 marken, salt 3: 46 pundet, 42 rdr tunnan, Kalf, gödd, ä rdr pundet, 15 å 146 f marken, Får kött, färskt 4 rd; pundet, 42 8 marken, salt 3: 46 å ä 24 pundet, 20 B marken, Fläsk, färskt, 5: 24 å 5: 36 pundet, 46 8 marken, sa!t 6 rdr pundet, Grisar, små, 4 56 å 2: 24 stycket, Ronstek 48 å 14 8 marken, Rentungor 14 8, Bare 4 å s: 42 stycket, Tjäder 3: 24, Orre 5 vår paret, iterpe 46 å 94 B, Snöripa 20 å 24 f stycket Kalkon 38 8 marken, Gäss 3 rdr, Ankor 4: 36 å 2 rar Höns 40 fB, Kyckling 4 rdr stycket Lax, färsk, 32 marken, salt 93 rår wnonan, 7: 24 pundet, Ål, färsk, 18 å 7 3 marken, salt 6 rdr pundet, Gös 48 å 20 8, Gädda HU å 18 8, Torsk 42 fp, Sik 11 f, Braxen 22 å 46 8 Lake. salisjö, 10 B, Bjelmare B, Aborre 12 å 46 f Hört 6 8 marken, Strömming, färsk, 4: 42 valen, Sim por 8 Bf tjoget, Sill, Norsk, 49: S4 tannan, 4: 32 punde: iummer 12, 56.8 å 4 rdr stycket. Hö: Timothej 24 åa B, Bidvalis 44 å 46 6, Hirdvalls 93 å 24 f, Hafrebaln 13 å 14 B, Råghalm 42 5 pundet, 6 å 8 rdr lasset. Ved sjörk 14: 24 å 45 rdr, Tall 40 rdr, Gran 9 å 9: 23, A 13 rdr famnen, Brännkol 9 rdr lästen, 40 8 tunosäcken Allt rgs. LONDON I JANUARI 1833. Skeppsbyggerispekulationen på Australien m. ml För nägra år sedan då ran började att bygga fartyg om nägra tusen tons drägtighet och rymliga nog för att öfver Oceanen transportera 6 å 800 personer i sender, trodde man att hafva ästadkommit ah hvad som i den vägen var möjligt. Men redan är den id kommen dä dylika skepp ej allenast äro att anse säsom någonting föga sällsynt utan till och med blifvit tillbakaträngda inom klassen af mindre fartyg. Det:amma gäller äfven om de större amerikansk: glipperfartygen. Londoner Eastern Steam Navigation-Company har pemligen beslutat att bygga ätskilliga ångfartyg at gigantisk storlek. Detta bolag bildade sig som bekant, för att i sammanhang med öfverlandsvägen öppna en ny linig för postbetordrinzen mellan Eogland, Irland och China jemte enl. branchlioia till Austra!ien. Det lycksles emellertic cke ait för de föreslagsa postkontraxterna vinna på räknadt bistånd af regeringen, och man var derför: nödsakad att till företagets befrämjande söka en av aan kombination. Resultatet var hastigt och djerft: nan ökade direktörernas antal och beslutade att öppn: en linie direkte till Indien. Nu skall detta företagas på så sätt att fartygen förses med kolförräder till räckliga för säval öfsersom äterresam, hvarigenom nan för bränsle heräknat en kostnadsbeasparicg om aära 70 procent. Det är likväl klart att sädana faryg, som nu besegia oceanen, äfven de allrastörsta. icke räcka till för dylika planer. Kompaniets isge niör, som i förbigående sagdt är ingen ringare per son än den veridsberömde hr Brunel, säger ungefär ligen så här: machinernas tyngd och den kraft sor rtordras för att tramdrifvs ett ängfartyg, stiger. enast obetydligt i förbäilande till fartygets storlek oc! drägtigbet, och erfarenheten har visat, att det är förnänligare att bygga stora än små fartyg. Ävnu är lik väl icke storleken af hvarje ängskepp nogare be men det är deremot beslutadt att hvart och cettafde samma skall kunna rymma 1500 å 2000 passagerare och erbjuda lika stort utrymme och beqvämligbet som nägot af de bästa nuvarande ängfartygen. Derjemte skola dessa skepp, utom kolförräd för framoch äter resa, kunna intaga 4 å 5000 tons varugods och ändö icke bli mer än 21 å 22 fot djupgående. Resan til Calcutta beräknas till 32 dagar; det är dock änvov icke afgjordt huruvida fartygen komma att gå direkte ill Calcutta eller till Australien, eller vidare från sistnämnde land till Singapore. Brunel ämpar byggs dessa fartyg sälunda att skofvelhjul och propeller kunna förenas, och hyser den äsigt att en sädan kombinaion är användbarast, just för skepp af den här omtvandlade storleken. Bolaget har redan ett kapitsl om 1,200,000 Sterl. hvilket när som helst kan ökas till 2,000,000 . Vi få i öfrigt vid detta tillfälle bemärka att ånyo en ifrig tvist nyligen egt rum j England om hvem som egentligen är uppfinnare a den nu brukliga och förbättrade propellern. Ett i åmpet utgitvet tryckt arbete ädagaligger emellertid på goda fakta att äran af denna uppfinning tillkommer en be kedlig landtman i Hendon, F. P. Smith. vä att äfven denna uppfinning likasom sä många sn ira icke härleder sig från en man af yrket utan från en autodidakt. I :keppsbyggeriet råder fortfarande en utomordentlig verksamhet. Ensamt i Sunderland ligga 20 nyhyggda fartyg om tillsammans 8661 tons under tack ting och utrustning. Vid Tyne byggas allt fiera och flera stora jernfartyg; en enda firma läter regelmessigt hvarje mänad ett jernfartyg gå af stapeln, er annan har betydliga beställnipgsr under utförande för Pr:ester Lloyds och en tredje har för närvarande fyra stora jernskepp under arbete. Såsom ett motstycke till de vilda spekulationer som ou en längre tid karakteriserat Pariserbörsen kunna vi berätta om ätskilliga likartade förhällanden här på stället, likväl med den skillnad, att man här har nera välgrundad basis för operationerna än som vavit att uppspära i afseende ä Pariserspekulationen. De aktiebolag, som bildat sig för de australiska affärerna, isynnerhet dem som ställa sina funderingar på guldfebern, rasa i kapp med fransoserna, ehuru på olika sätt, och hos oss företer sig dessutom den märkliga skillbad att regeringen ej på minsta vis blandar sig i spelet då deremot nägra af de franska ministrarne sett sig föranlätne att offentligen förklara let de ej vilja hafva nägot att göra med hr Fouli som, efter hvad det vill synas, med kejsarens goda minne fortsätter och underbläser ett stockjobberi, hvilket utan tvifvel skall kommas att medföra de sorg-) igaste följder. I betraktaude af de oerhörda framteg somi flera riktningar visa sig i Australien, äro dessutom vära börsspelsres spekulstioner grundade på helt annan solid bas än som han erbjudas af en luftig reportbank eller andra parisiska säpbubblor. Aktierna i det australiska skerbrukssällskapet, hvilka som vi vilja minnas blefvo utgifna å 50 P. sterl. hafva under förliden vecka stigit till 275 P. Strl. Det der är allt !ockande, och för att nu så mycket som möjligt suga musten ur spekulationsraseriet, ämnar bolaget att bilda ett dermed förenadt branchkompagoi med 100,000 axtier. Detta kompagoi kommer att kallas Peel River Land and Mineral-Company och alla delägare i Agricultur-Company erhälla gratis 10 aktier i det nya bolaget; utomdess skola 20,000 aktier utgifvas efter 5 P. sterl. till de nuvarande invehafvarne, hvarigenom uppkommer ett rörelsekapital om 100,000 P. sterl. Bolaget eger iSyd-Walls c:a 1 million acres land, och på nägra ställen äro temligen gifvande guldminor upptäckte. HAMBURG den 14 Jan. Ävnu fortfar vår varuhandel att sakna all anmärkniogsvärd verksamhet; spanmäl stilla; disconto 2!, a 3 proc. Kaffe: meningen för artikela är god och säljarne synas, i afvaktan af nya berättelser från Rio, föga benägne att afläta. 7000 balar och brasil. betaldtes med 3!?,, å 43), s. Spanmål: Hvete håller sig i pris och Råg är något mera efterfrågal, Korn fast; Mafra stilla. Rappsfrö är att tillgå till sednaste noteringarne. S:T PETERSBURG den 7 Jan. I anseende julbeigen är vår marknad mycket stilla. Gul Ljustalg pr Augusti utbjudes å 123 ro med hela beloppet törut och å 130 0 med handpengar, men tan ringacte käönlagk Jönfrå: ond gava ne KALA stämd, I Under veckan äro omsatte cirks tin