Aftonbladet – 22 januari 1853, sida 3

Stampjordshus eller Pisebyggnader, äfvensom att skyndsamt och billigt anlägga gjutna sandstensgolf, terrasser, källrar, gårdsoch trädgårdsmurar, skorstenar, vattencisterner, vattenledningar, m. m. — Med ett Bikang om beredningssättet af murbruk, konstgjorda stensorter, alla slags kitt, lack, lödningslod, m. m. — Jemte alfabetisk öfversigt af de till dessa arbeten använda råämnen och deras egenskaper. Efter arbeten af Johan Carl Leuchs och J. G. Prochnow. Med flera träsnitt. Stockholm. På L. J. Hjertas förlag (78 sidor stor 8:0); 32 sk. bko. å Vid första genomläsningen af ofvanstående något gammalmodiga titel torde mången icke ana, att här är fråga om en uppfinning i byggnadskonsten, som genom sina resultater möjligen kan blifva den vigtigaste i sitt slag under närvarande generation. Flertalet af läsare torde ock, när de se sammanförda uppgifter om murning och lacktillverkning, terrassanläggning och lödning, skorstensbyggnad och kittberedning. 0. 8. V., frestas att anse det hela för en hopgyttring af för hvarandra alldeles främmande ämnen, sammanblandade utan orsak och ordning. Leuchs, som egentligen är verkets upphofsman, har emellertid icke dervid företagit sig annat än att till allmänhetens tjenst utbryta en rubrik ur Teknologiens systematiska sakregister, och deröfver allmängöra en monografi. Teknologiens systematiseringssätt är nemligen i det hänseendet öfverensstämmande med Naturhistoriens, att likasom denna, för att hafva reda på alla de formbegåfvade naturalster, som den beskrifver, funnit nödvändigt att fördela dem i så kallade riken, klasser, ordningar, slägten, arter och afarter, — likaså indelar den teknologiska systematiken alla slöjdförrättningar efter deras slägtskap, utan afseende på den slöjd i hvilken de användas; och den af Leuchs här afhandlade rubriken heter sålunda: Hopfogning; kemisk; medelst förenande ämnen,. Med murbruk ihopfogar man på kemiskt sätt vissa byggnadsbeståndsdelar, med lack bref, med lim trä, med kitt sten, med lödningslod metaller, o. 8. v.; och betraktar man allt detta ur synpunkten af den nyssnämnda rubriken, så visar sig en frändskap mellan hvad som vid första anblicken tyckes främmande, och i stället för oordning råder ordning. Det tycks väl att om boken hade fått ensamt den teknologiska rubriken till titel, så skulle hon kunnat innehålla allt detsamma som nu, och med en ojemförligt mindre brokig skylt. Men en dylik abstraktion hade blott blifvit till nytta för några få, hvilka måhända kände innehållet förut, i stället för att den nu begagnade är till tjenst för hela den stora allmänheten. Sedan man sålunda vet hvad man egentligen har att söka i denna samling, återstår frågan i hvad mån det träffas der, — huru fullständigt, redigt och med uppfinningarnes framsteg öfverensstämmande. I alla dessa hänseenden synes boken verkligen erbjuda allt hvad som varit att tillgå, ofta kanske litet till öfverflöd; så att man bland flera uppgifter om samma sak kan råka i rikedomstvekan vid valet. Vigtigast ibland hela innehållet är ostridigt den aldraförst omförmälda nya uppfinningen: de sGjutna Sandstenshusenn. Den svenske utgifvaren har till Leuchs och Prochnows tekniska uppgifter bifogat historiska upplysningar, så-. väl om denna uppfinning som de af hr C. G-.l; Rydin i Borås för nära två årtionden sedan: här införda Gjutna Kalkbrukshusen, hvilka utgjort första anledningen till Prochnows uppfinning af sandbrukshusen. Dessa tillägg vorol. så mycket mera påkallade i Sverige, sor man ; innars lätt kunde förblanda begge byggnads-: sätten, och tro det som här är i fråga ickel: vara annat än ett nytt namn på en länge härstädes bekant sak. Vid en blick på det i trä snitt bifogade fabrikspalatset af gjuten sandsten, i Weissenau vid Närnberg, såväl som på murningsredskaperna och byggnadsgfällningen. an emellertid hvar och en, som förut har sakkunskap om kalkbrukshusen och anstalerna till deras uppförande, icke länge förblifva i ovisshet om skilnaden. Ännu snaare inses den gedan man tagit kännedom af sjelfva beskrifningen på det nya byggnadssättet och den i sammanhang härmed fullstänligt redovisade orsaken till murbruks stenvårdning; en orsak, som icke var känd när salkbruksmurningen uppkom, emedan den först Ateråt offentiiggjordes af upptäckaren, den namnkunnige mineralogen J. N. Fuchs i Minchen. — Byggnader af gjuten sandsten egns sig för alla sådana orter, dertillgång på roursand finnes; de kunna der uppföras med icke större kostnad än träbus, till och med iskogsoygder; ty kostnaden för det andra ömnet. salken, är vid denna metod en obetydiighet. . Stockholm bör uppörandet af dessa hus olifva serdeles tjenligt å de yttre trakterna på de många tomter, som hvila på en djup sandgrund; och det skall sannolikt ej dröja änge innan mean får se sådana uppstå härstäles, isynnerhet för sådana ändamål der ett villigt pris förnämligast afses, — Leuchs och n tysk byggmästare C. Wunderlich införde föridet år i Allgemeine polytechnische und Handungszeitung en berättelse om de byggnader f detta slag, som af dem och andra blifvit ippförda i Tyskland, och om. dessa byggnelers: beskaftenhet . efter sex års bestånd; den venske utgifvaren har anfört en :del deraf i ammanhang med Leuchs föregående uppgifer; och vi anse för en pligt att begagna tillället att gifva en större offentlighet åt ett och nnat ur nyssnämnde redovisning, för. att ålunda fästa svenska allmänhetens uppmärkamhet på detta både för den enskilda ekoiomien och för den allmänna så vigtiga byggadssätt, hvilket med skogsbesparing förenar ldfasthet, utom flera andra fördelar. dFasthets — yttra Leuchs och Wunderlich — vär enna konstgjorda stens förnämsta egenskap. När landningen skett rätt, utgöra våra murar börjande lippbildningar. Likasom tusenärigt kalkbruk, när et ursprungligen var väl beredt, är fastare än nytt, ch stundom svärare att sönderbryta än den mursten, om det förenar — likaså hårdnar värt sandbruk ouppörligt med tiden. Murarne i de sandbruksbyggnaer, som vi uppfört för sex är sedan, hatva tilltagit fasthet med hvart är, och äfven de fristående devn davwaf nn otändiot usrit ntentta mwawnlnie fö va pm Ft CR F . fa JA TM rr. RR hm SA AR ÖR 4 mt RH OO MM Mm LL Fr AA