Aftonbladet – 22 januari 1853, sida 3

Landtbruk. K. Landtbruksakademiens sammankomster, September— December 1852. (Forts. från AJ 11.) ) I Tyskland gjorde hvitbetsockertillverkninIgen i början ringa framsteg. Den fick först Igenom kontinentalsystemet större betydenhet, och då den, liksom det i början var händelIsen i Frankrike, var befriad från konsumtionsafgift, hvilken för vanligt råsocker utgjorde 5 Ithaler för centnern, så tillväxte produktionen Ihastigt. I tullföreningsstaterna funnos år 1837 1122 fabriker, som tillverkade 25.346 centner, och år 1842 hade fabrikernas antal stigit till 136, samt deras tillverkning till 256,043 centI ner råsocker. Regeringarne började nu frukta, att den tilltagande produktionen af hvitbetssocker snart skulle förorsaka en betydlig förlust för tullkassan. Med holländska regeringen slöts derföre år 1839 ett-fördrag, enligt hviiket tullen för lumpsocker, infördt från Holland, nedsattes till hälften, eller från 11 till 5, thaler, hvarigenom detta socker förtullades nästan lika med råsocker. Då lumpsockret, i afseende på finhet står emellan råsocker och raffinad, så blef följden att icke allenast hvitbetsockerfabrikerna, utan äfven rörsockerraffinerierna blefvo lidande, hvarjemte, tvertemot beräkningen, tullinkomsten minskades. Denna, som år 1839 utgjorde för 116,697,651 skålp:d -socker 5,903,718 thaler, nedgick år 1841, då endast 104,551,040 skålp:d infördes, till 5,190,382 thaler. Då det ofvannämnda fördraget sålunda väckte missbelåtenhet från alla sidor, blef detsamma efter två år uppsagdt, och den gamla Itullskalan, enligt hvilken Inmpoch raffinadsocker förtullades lika, blef åter införd. Man belade nu hvitbetssockret med en efter förhållandet emellan tillverkningen deraf och införseln af kolonialsocker lämpad skatt, hvilken likväl lemnade hvitbetsockerfabrikationen ett skydd af 42. thaler. Genom denna beskattning blef väl fabrikernas antal i början minskadt, men ökades snart åter, och sockertillverkningen tilltog årligen, så att den ifrån år 1843 till 1849 tillväxte från 123,787 till 493,843 centner. Från den 1 Sept. 1850 ökades skatten ännu mera. Såsom grund för densammas bestämmande antog man, att tjugo centner betor gifva en centner socker. De bättre fabrikerna behöfva likväl blott 15 centner betor, och stundom mindre, till erhållande af en centner råsocker. De betala således mycket mindre, och tillverka mycket mera, än man officielt antagit, samt åtnjuta ett skydd af mer än 3 thaler på hvarje centner råsocker (eller något öfver 2 sk. svenskt banko pr skålp.) hvilket sätter dem i stånd att ganska väl täfla med koloniernas fabrikanter och ytterligare öka gin tillverkning. — — — — Det öfriga af föredraget, gom innehöll ett försök att besvara frågan om möjligheten af hvitbetssockrets förmåga att uthärda fri täflan med rörsockret, förbigå vi här, såsom alltför vidlyftigt, helst erfarenheten synes vara på god väg att afgöra frågan till hvitbetssockrets fördel. Hr L. Hofman-Bang hade till akademien insändt ett större prof på den i Köpenhamn fabricerade s. k. Patentgödsel, hvarmed försök skulle vid experimentalfältet anställas. Oktobe och November månaders sammankomster. Akademiens ordförande, hr f. d. statsrådet Poppius, framställde i ett enkelt, men varmt och särdeles lyckadt föredrag, den stora förlust akademien, såväl som fäderneslandet, lidit genom H. K, H. Prins Gustafs dödliga frånfälle, äfvensom den djupa smärta akademien, hvars förste hedersledamot den älskade fursten var, kände vid denna sorgliga tilldraelse. : Från sin utländska ledamot, hr N. E. Hofman-Bang, hade akademien fått emottaga en half tunna 8. k. Hunters hvete, som i Danmark visat sig ovanligt gifvande. — Sekrete raren anmälde att hvetet redan blifvit på experimentalfältet utsådt. Hr af Pontin företedde särdeles stora och fullt mogna valnötter, hvilka vuxit i hans trädgård å K. Djurgården. Hr grefve Wirser öfverlemnade en särdeles märkvärdig rofva, vuxen i form af en kolossal menniskohand, med alla fingrarne fullt utbildade. På akademiens begäran hade hr gen.konsul Sterky i Petersburg öfversändt en modell af den af ryska undersåten Subtschoninow. uppfunna ugn för användandet af våt torf till bränsle. — Då verkligheten at de fördelar, som begagnandet af dylika ugnar förmäles medföra, borde genom försök utrönas, öfverlemnade akademien den erhållna modellen åt sin ledamot br bergmästaren v. Scheele, som åtog sig besörja det försök häröfver skulle blifva verkställda. Akademiens sekreterare redogjorde för det vid slutet af September i Eskilstuna hållna landtbruksmöte, föranstaltadt af landtbruksgillet i Ö. Rekarnes. härad. — Detta landtbruksmöte hade sin egentliga glanspunkt uti den utställning af landtbruksredskap och machiner, förfärdigade af hr direktör Munktell i Eskilstuna, som. vid mötet egde rum, — Särdeles, och med -all rättvisa, hade. uppmärksamheten vid mötet fäöstat sig vid hr Munktells Flyttbara Angmachin, förfärdigad efter en godkänd engelsk modell. En sådan machin; är ett slags factotum) som borde finnas vidjf hvarje större landtegendori. : Den tröskar och rengör säd, förmaler mjöl, skär rotfrukter och hackelse, sågar ved, pumpar vatten m. m. I England är den mycket spridd, och. det-länder br Munktell till stor förtjenst att han är den förste i vårt land som förfärdigat densamma. Dess pris är 2000 till 2500-rdr bko för 5 till 7 hästkrafter. Den var i gång under mötet, och användes att draga tröskverket och en mjölqvarn. Machinen, som hvilar på 4 bjul och med ett par hästar kan förflyttas från ett ställe till ett annat, är i hög grad förtjent af våra större landtbrukares uppmärk-h samhet. -Bland öfrige machiner nämnde hrld N. ett transportabelt Qvarnverk, en Hästvan-!i