Aftonbladet – 17 januari 1853, sida 1

tillvaron, till och med för de lyckligaste bland qvinnor, väl värd att öneka? Hvad hennes egen individuella tillvaro beträffade, så hade 10n redan längesedan negativt svarat derpå och betraktat frågan såsom afgjord. En böjelse för djupare begrundning, fastän den uppehå!ler qvinnan hksom mannen vid mod, gör henne ändock olycklig, kanske derföre att hon ser en så hopplös uppgift framför sig. Pill att börja med, mäste hela samfundssystenet nedrifvas och uppbyggas ånyo.Derpå måste det andra könets hela natur eller dess sedan länge ärfda vanor, hvilka införlifvat sig med dess natur, undergå en väsentlig förändring, innan det kan vara qvinnan beviljadt att intaga en riktig och passande ställning. Slutligen, då alla andra svårigheter äro besegrade, kan qvinnan icke draga fördel af dessa preliminära reformer, förrän hos henne sjelf föregått en ännu större förändring, gerom hvilken måhända den eteriska e88ens, som utgör hennes egentliga lif, skall befinnas örflygtigad. En qvinna besegrar aldrig geOm tankans ansträngning dessa problemer. De kunna ej lösas, eller kunna det endast på tt sätt: om hennes hjerta vinner öfverhanden — då försvinna de. Så vandrade Hester, hvars hjerta icke mer; log sina friska, taktmessiga pulsslag, utan edtråd i sin själs dunkla labyrint, än bindrad f ett oöfverstigligt bräddjup, än förskröckt ysande tilibaka för eit botten svalg. Öfverallt omkring henne var vildt och hemskt, ! ngenstädes hem och trefnad. Stundom sökte en fruktansvärd tanke att bemäktiga sig hen1es själ, den nemligen, om det icke vore vättre att sända Perla med ens till himlen och jelf gå ett sådent tillkommande till mötes, om den eviga rättvisan skulle finna för godt tt tilldela henne,