Aftonbladet – 14 januari 1853, sida 3

(Insändt Förtattaren till den i Aftonbladet N:is 287 och 288 för är 1852 meddelade artikeln: Något om krokiga vägar och hvart de slutligen leda, har, uti nämnde tidning, N:is 301 och 302, lemnat, under samma rubrik, en ytterligare uppsatts, som skall innefatta svar ä de avmärkniogar hvilka nodertecknad fätt i tidoingen intagne emot nägra af de mänga oriktiga uppgifterna i första artikeln. Som den sednare uppsattsen befinnes i ätskilliga hänseenden lika otillförtitlig som den första, fastän författaren — hvilken jag här nedan kallar hr X., dels för kortheten skull och dels emedan han är en för mig ännu obekant storhet, — tillkännagifver: att han aldrig eftersträfvat få rätt i annat än sak, och följaktligen numera sjelf lärer ogilla sitt skrifsätty — så anser jag mig böra i denna fråga lemna ett sista genmäle, hvilket blifvit något fördröjdt i anseende till angelägnare göromäl. Hr X. säger, att mitt karlinalskäls hvarföre någon betydlig transitotrafik ej kan förmodas uppstå på den jernväg mellan Köping och Hult hvars anläggning nu är päbörjad, skulle bestå deri att man i Mälarehamn kan uti fartyg inlasta varor och föra dem, utan omlastning, till Wenern mot 32—36 a 40 sk. bko pr Sk:. Hr X. har likväl härvid citerat mitt anförande. ofullständigt. Jag har yttrat, och upprepar nu åter: att sä länge man i Mälarehamn, i. ex. Stockholm, kan uti fariyg inlasta varor och föra dem, utan omlastning, till Wenern mot ungefär lika kostnad som erfordras för traasport ensamt på jernväg mellan Köping och Hult, så synes skäl saknas för pästäendet att transitofarten skulle komma att temna den hufvudsakligaste intraden för jernvägens anderhälleoch driftkostnad; ty den som väljer jernvägsleden för transitofart mäste först lasta, t. ex. i Stockho!m, för att sjöledes gä till Köping, derstädes lossa effekterna och föra dem på jernvägen till Hult, Avarest ytterligare lastning i fartyg mäste verkställas r resans fortsättniog. Dä transitofart kanalvägen ljaktligen kostar så mycket mindre till Wenern som frakten till Köping samt en lossning och en lastning, är det derför enligt min äsigt större sannolikhet, att den trafik hvilken jernvägen hemtar frän, eller temnär till orterna emellan dess bäda ändpunkter, kommer att gifva den egentliga inkomsten. ) Hr X. yttrar: att bästa beviset att en tränsitofartr (på jernvägen) kan uppkomma och bli betydlig, atär ätt finna, om man betraktar farten på Götba Kanal. För att äskädliggöra detta anför hr X., att venligt .revisionsberättelsen för 1850 hafva vid Mem och Sjötorp (Götha kanals ändpunkter) 556 seglande och 253 ängfårtyg klarerat med bko rdr 37,153: 45. 7, samt vid Norsholm, Berg, Husbyfjöl, Motala, Forssavik och Vassbacken, eller alla öfriga stationer vid kanal-linien, hafva 949 seglande och 93 ängfartyg sklarerat med bko rdr 20,813: 44; 3. Det samma skall, enligt hr X. förmodan, inträffa ä jernvägen, nemligen att största omsättningen kommer att ega rum i det inre af ländet, men betydligaste intraden lock erläggas vid jernvägens ändpunkter. Billigt frågas: är det anförda exemplet bevis på att transitofart vid Götha kanal ger högre inkomst än den inre farten, och att samma förhållande skall uppstå vid jernvägen? Hr X. vet således ej, att klareringar vid Mem och Sjötorp ske till ställen: inom kanal-leden, säsom till Jönköping, Wadstena, Motala, Linköping, c. Som förhällandet emellertid är sädant, och då de fartyg hvilka vid Mem eller Sjötorp klarera till platser som äro belägna inom dessa kanalens ändpunkter, icke kunna anses tillhöra transitofarten, utan tvärtom äro att räkna till den inre rörelsen, sä följer ock deraf att hr X., igenom det af bonom anförda bästas beviset, lemnat stöd för motsatsen af hvad han åsyftat öffertyga allmänheten om. För att emellertid i någon män visa huru det stär sill med den verkliga transitofarten på Götha kanal får jag nämna, att distrikt-chefen frih. G. De Geer, som tillika är öfvermekanikus vid denna kanal, till tyr:n för vägoch vattenbyggnader uti afgifna ärsbeättelser anmält, att transitofarande seglande fartyg ) Ett exempel må anföras till förtydligande af mitt påstående. Till Stockholm hemtas betydliga qvantiteter alunskiferträfg från Vargön, belägen vid Götha Elf, mellån Wenersborg och Trollhättan. I frakt och kanal-umgälder har jag sjelf flere gänger utbetalt cirka 1 rdr 2 sk. bko pr Sk:. Skulie denna vara föras på Jernvägsleden, mäste den fraktas genom Carlsgrat och öfver Wenern till Hult och derstädes lossas för att på jernvägen transporteras till Köping, hvarest lastning måste ske på Stockholm; Äfven med nedsatt forlön på jernvägen erfordrade transporten derå omkring 1 rår 2 sk, bko pr Sk:I; och alltsä fick man betala frakt från Vargön till Hult och från Köping till Stockholm, jemte en lossning och en lastning, eller omkring 20:sk. bko mera pr Sk:F för jernvägs än för kanalvägstransporten: