Aftonbladet – 12 januari 1853, sida 2

stort antal andra personer — och bland dem många af så sundt förstånd och praktiskt omdöme, att deras mening skulle varit af stor betydenhet i andra frågor — påstodo att Roger Chillingworths yttre undergått en stor förändring medan han bott i staden, och isynnerhet sedan han bott tillsammans med mr Dimmesdale. I början hade hans ansigtsuttryck varit lugnt, tänkande, och röjde vetenskapsmannen. Nu var det någonting grymt och elakt i hans ansigte, som de förut icke blifvit varse, och hvilket alltid tydligare framträdde, ju mera de sågo på honom. Enligt gemene mans tro var elden i hans laboratorium hemtad från lägre regioner och underhölls med helvetets materialier; och derföre, som man kunde förmoda, var hans ansigte gotadt af röken. . Med ett ord, ett allmänt rykte spred sig, att den vördige mr Arthur Diramesdale, lik många andra, synnerligen fromma personer 1 kristna verldens alla tider, blef i gamle Roger Chillingworths gestalt hemsökt antingen af satan sjelf eller en af satans sändebud. Denna djefvulska agent hade fören tid gudomlig tillåtelse att innästla sig i den unga prestens förtroende, för att inleda hans själi frestelse, ehuru, som man allmänt försäkrade, ingen förståndig menniska kunde draga i minsta tvifvel hvems segren skulle blifva. Folket väntade med orubblig tillförsigt att få se presten framträda ur denna strid förklarad genom den gloria som han otvifvelaktigt skulle vinna. Likväl var det bedröfligt att tänka på den måhända dödliga själsångest, sora han måste genomgå för att vinna denna triumf. Ack! att döma af den dysterhet och fasa, som rådde på djupet i den arma prestens blick, var striden mer än svår, och segren ingenting mindre än viss! Xx. LÄKAREN OCH HANS PATIENT. Gamle Roger Chillingworth hade hela sitt lif igenom varit af ett lugnt temperament, godsint, fastän icke just ömsint, men städse, i