Aftonbladet – 10 januari 1853, sida 3

diden i sitt segrande lopp skulle rycka med sig flända till grundvalarne för deras välde, alla Idessa utpekade med ett försmädligt bån de många bristerna uti en organisation, flyktigt formad under dagar af stark och feberaktig spänning samt illa harmonierande med förflutna tiders arbetsamt centraliserade och geinom en ofantlig embetsmannahierarki starkt Ikompakta regering. De framkallade hemska nlröda spöken att förfära de fruktande ibtand folken och de underblåste partisplittringar ne och de mänga dåliga passioner, som i alltt ör rikt mått förefunnos i djupet af en nation, hos hvilken de moraliska banden under seklers despotism i en beklaglig grad förslappats. ,De åter, som trodde att hos hvarje folk, sås ledes äfven hos det franska, känslan af det goda och riktiga styrde det ojemförligt stora flertalet hos massorna, och att det sunda förståndet ändå till slut blir de ögonblickliga uppbrusningarne och förvillelserna öfvermäk.tigt, de afvaktade med mera lugn och bättre hopp dessa högtidliga handlingar, på hvilka Frankrikes, och följaktligen i viss mån hela Europas öden för den närmaste framtiden i syntes i så hög grad bero. Alla röda spöken till trots hade denna sednare opinion mot slu-Itet af år 1851 vunnit så talrika anhängare i sjelfva Frankrike, att den revision af författningen, som man erkände vara nödvändig, dock endast ansågs böra ske med iakttagande af alla lagligen föreskrifna former. Man flvisste ganska väl att under förhandenvarande förhållanden revisionen under detta vilkor ej skulle för ögonblicket kunna genomföras. Man löfverlät sig följaktligen med god tillförsigt åt tresultatet af de stora valförrättningar, som i Maj månad borde försiggå. !) En omätlig ärelystnad dref Ludvig Napoleon latt i ellofte timman af det sjunkande året 1851 med djerf hand ingripa i händelsernas gång Joch med svärdet öfverkorsa alla statsmännens beräkningar. Året 1852 uppgick öfver hans -Iblodiga triumfer, der han stod på den kros;Isade republikens nacke, invigande åt landsflykt ocn borgerlig död landets högsta intelIligens och mest aktade rättskaffenshet. NyJårsdagen förherrligades med utropandet af reJsultatet af en omröstning, vid hvilken de röstande icke haft något val och vid hvilken valförrättarne icke stått under någon kontroll. Sedan öfverävåldet och sveket sålunda kastats: en, om än bedröfligt genomskinlig slöja af laglighet, har sedermera under årets lopp Louis Napoleons sträfvande endast haft ett mål: kejsarekronan. Hvarje steg han tagit: har gått ut på antingen att undanrödja de hinder som kunde uppresa sig emot mättandet laf denna sista och mäktiga lystnad, eller att framkalla förhållanden som skulle befordra, påskynda, underlätta den alltifrån första ögonblicket beslutade öfvergången, Konstitutionen. Jaf den 14 Januari kan anses såsom : det stora Iprogrammet för den högtidliga tillställningen. JAllt var deri förutsedt; huru och i hvad ordJning den allmänna rösten skulle påyrka förländringen, huru förslag derom skulle väckas, huru diskuteras, hurn voteras, huru afgöras i de för ändamålet skapade statskorporationerna. Genom resor och festliga tillställningar gafs signalen till acklamationer och petitioner; genom en massa åtgärder, några af skenbar, en och annan af verklig nytta, sökte man hos de stora massorna väcka entusiasm och värfva anhängare. Och ve den som hade velat påpeka rätta halten och syftemålet med allt detta. Den i medlet af Februari utfärdade presslagen. gaf publiciteten att förstå hvad dess frid tillbörde, och Lambessa och: Cayenne inbjödo till kolonisation hvar och en som vågade: yttra att han icke fann sig väl i det af Louis Napoleon sfrälsade fäderneslandet. för utförandet af allt detta, för upprättaällandet af den glang, som med sitt skimmer skulle omgifva, och den styrka som skulle skydda den med våld och svek usurperade: makten, behöfdes penningar. Af hvad Louis Napoleons regering under årets lopp gjort för anskaffandet af denna mäktiga häfstång för sina syften vet man sannolikt ännu icke allt. Redan årets första dagar betecknades af ett steg i denna syftning, hvilket, hvad stort Louis. Napoleon än i en framtid skulle kunna uträtta, dock skall ständigt qvarstå såsom em fläck på hans minne. Vi mena konfiskationen af den Orleanska familjens egendom, anbefalld genom de ryktbara dekreterna af den: 22 Jannari. Till och med män, såsom Fould,, Morny och Rouher, ville ej ha sin band med i deita dåd. Deras afgång ur kabinettet föranledde Persignys inträde deri, och sedan dess: har man ej afhört några olika meningar mel-lan Louis Napoleop och hans ministrar, bland! hvilka man emellertid snart nog ånyo räknade: nans intime affärsvän Fould. Femprocentsräntans konvertering till fyra och en half procent är en af de åtgärder om hvars lämplighet och rättmätighet meningarne varit minst delade, men nyttan deraf för staten torde vara ringa, enär om man får tro börs-rapporter till utländska tidningar, dess genom-förande kostat uppoffringar som fullt uppväga: den skenbara fördelen; härom kunde dock den: stora massan i Frankrike ingenting få veta,. och Louis Napoleon hade alltid i behåll ske-aet, såsom reel vinst för egen räkning. tskilliga andra finarsoperationer, synner-ligen den sista, stiftandet af ,la socisi gånÅrale du credit mobitiers, betraktas af utlardets finansierer med mer än misstänksamma blickar. Sedan emellertid allt var planeradt, förberedt och Ordnadt, fick minan springa. Senaten kallades att bes ta, folket att votera, och på dea minnesrika dagen den 2 December var man färdig att VY ;Jkännagifva hurutedes nära 8 millioner Töste; stadföstat det nya välde som Louia Napo)son helt högt inför det förbluffade Zurova förkunnade vicke leda sitt urPlörg frän våld, eröfring och list.n Denna öfvergång gick för sig i allt luga och atillhet. Den innebar också i sjelfva vetket icke någon förändring. Den redan existerande despotismen förändrade namn; detta. var allt. Genom de derefter vidtagna, i dessa