1 i rn ij BLANDADE ÄMNEN. Mavawe Weiss BALLET-TRUPP i Wien lärer nu komma att upplösas sedan ledarinnän nyligen aitlidit. De unga flickor som bildade hennes trupp, erhålla hvardera en summa af 800 fl. och en hemgift. JERNVÄGSOLYCKA. Snabb-tcainen från Liverpool sammanstötte för nägra dagar sedan vid Hurrow med en varu-train. Stöten var förfärlig. Flera waggons af varu-trainen krossades och packorna kringströddes på vägen. Uppsyningsmannen på passagereretrainen förlorade lifvet vid denna olyckshänelse, EN ANGENÄM SYRPRIS träffade nyligen, berättar en belgisk tidning, en slagtare i Ixelles. Han mottog en dag genom en kommissionär ett litet omsorgsfullt försegladt paket. Då han öppnat det, fann han deri ett silfverur, ett femfrancsstycse och en papperslapp, på hvilken var skrifvet det enda ordet återetällelse. Han påminde sig då, att under det han var i militärtjenstgöring hade man, för omkring tio ärse-. dan, fränstulit honon detta ur utan att han någonsin vetat på hvem han skulle rikta sna misstankar. Tjufven hade ängrat sig något sent och hade utan tvifvel bifogat de fem francs såsom ersättning för egarens tioäriga umbärande af sin tidmätare. Mannen, ganska nöjd att äterfå sitt ur, skänkte penningarne åt de fattiga. — Expositionen i Dublin bar att påräkna medverkan af ett stort antal medlemmar af den en gelska aristokratien, De komma att ditsända de skö. naste konstverk i deras gallerier. Lord Talbot Mala tride här svillt hela sin samling, en af de rikaste i landet, till kommissionens disposition. Markis QConingham, hr Sidney Herbert, hr Stepbenson, lord Massareene hafva redan afsändt taflor och skulpturTeten. — GENERAL PIERCES LEFVERNE. I amerikanska tidningar anmäles en biografi öfver den nyvalde presidenten Franklin Pierce hvilken flutit ur Nathaniel Hawthornes penna. Författaren var redan vid universitetet generalens förtrogne och har derefter stätt i oafbruten förbindelse med honom, genom hvilken omständighet han kan meddela pälitliga underderrättelser om en mans lefnadsbana, som hittills varit föga känd. Utdrag ur Pierces dagbok under mexikanska kriget ätföljer arbetet säsom bilaga. — NEW-YOorK ocH ÖCINCINNATIS BEFOLKNING. New-York räknar, utom Brooklyn c., 515,547 invänare, hvaraf 277,752 infödda amerikanare och 237,793 utlänningar. Cincinnati räknar, utom förstäderna och angränsande orterna Fulton, Covington och Newport, 115,438 invänare, hvaribland 61,458 infödda och 53,980 utlänningar. Dessa utgöra efter nationaliteterna : I New-York. I Cineinnati. Engelsmän 9 — procent. 6 — procent. Irländare DES 25 Skottar 3 1,5 Tyskar 22,5 a, 63 Fransmän 1,5 1,3 Andra nationer 10 D 3 D 100 pr. 100 pr. — EN NY ÅneBåt för den transatlantiska linien, Arabia kallad, skulle den 1 i denna månad från Liverpool utgå på sin första tur till New-York. vÅrabia är ett bjulfartyg och tillbör bolaget Canard. Det mäter 285 fot i längd frän för till akterstäf; 40 fot 5 tum i bredd, samt är uppmätt till 2393 tons; dess machinstyrka är 1000 hästkrafter; cylindrarne äro 103 tum i diameter och hafra 9 fots slag; skofvelbjulen hafva 38 fots diameter. Fartyget är försedt med 4 ängpannor, det har två master och två skorstenar. Intet har blifvit sparadt för attgöra detta paketskepp till ett mästerverk i den engelska äng båtsmarinen, och det sammanfattar i sig alla de fullkomningar som skeppsbyggerikonsten på sednaste tider ernätt; de engelska tidningarae skildra det säsom ett palats i skönhet, säsom en fästning i styrka och storlek. Det synes derjemte blifva ytterst snabbgående; det har gjort ötverfarten frän Glasgow, der det utrustats, till Liverpool på tolf och en half timma; det uppnädde vid ett tillfälle en snabbhet af 16 eng. mil i timman. — JERrRnväGsmissöpen. Man läser i tidningen Echo de la frontiere, i de jernbansgärdar från hvilka trainer afgå till flera häll äro stundom skädeplatsen för mycket roande scener: en beskedlig Flamändare t. ex , hvilken med möda förstär franska, for af till Calais då han tror sig ru!la till Brässel. De som bli vittne till den hederliga Brässelboens förtviflan skratta enmdast ät hans missöde och säga: Mycket ledsamt; hvarför hör ni ej upp? Hvarför nyttjar ni ej ögonen? — Men stundom händer att misstag af detta slag hafva längt sorgligare följde: än nägra timmars uppehäll. Se här bland annat ett sädant exempel: För några dagar sedan uppsteg en resande i Douai i en train som han förmodade skulle föra honom dit han ämmade sig. Efter tre qvarts timmas tid stadnar tåget. Hvar äro vi? frågar han. — I Seclip. — O min Gud, min Gud! uiropar den resande. Jag ämnade mig till Valenciennes, der min hustru ligger för döden. Manner var 2å häftigt upprörd, att han smälte i tårar. Den oiyckliges smärta var så djup, att den hos alla närvaran le väckte det lifligaste deltagande. Men hvaå var att göra? Det fanns ingen annan räd än att invänta nästa train, som äterförde honom till Dauai. Den resande kom slutligen tili Valenciennes. Han: hustru hade afiidit en halftimma förut och smärtan af hennes sista stunder hade förökats med den bittra känslan att ej se anlända en make, som hon otälig! väntade skulle ankomma för att mottaga hennes sista suck ech tillslutd hennes ögon.