de 1frägavarande vanvettingarne eller brottslingarne äro ledamöter af statskyrkan, bevisa de tvärtom, att det onda likaväl kan uppIskjuta innanför dess skyddande murar, som utanför. UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 25 Dec. En liten öfversigt af pressens ställning och utseende för dagen skall gifva er, min herre, en föreställning om de närvarande; politiska förhållanderna: Monitören har icke någon officiel afdelning. Dess icke officiella afdelning upptages af general Pelissiers rapport till regeringen i Algerien rörande eröfringen af Laghouat. Siecle, gäckas med hrr Cauven och Cesena i Constitutionnel. LUnivers sysselsätter sig att vederlägga br Montalemberts bok om de katolska intressena i det XIX seklety; oeh bemödar sig att gifva en sista föraktlig spark åt det parlamentariska systemet. Pays, analyserar amerikanska presidentens bådskap. Patrie, sysselsätter sig med samma ämne; och så vidare de andra bladen. Ingenting lifvadt, ingenting för dagen i hvad som rör de politiska lifsfrågornas Hr Girardin ensam blåser något litet under elden genom att predika 4!V, procents-räntans konvertering till 3 procent, till trots för dekretet af den 14 sistl. Mars; som tillförsäkrar innehafvarne af konverterade 47), procents obligationer att sg återbetalning skall komma i fråga under 10 år. — Men hr Girardin vet råd för allt. Han kallar, säger ganska riktigt la Gazettes, konverteringen förvandling, och dermed är allt bestäldt. Constitutionnels är den enda söm går in på dagens frågor, öch konstaterar den, enligt dess påstående, ytterst stora förbättring som sedan ett år inträdt i vår financiella ställning. Dem som söka nedsätta den svarar Const.n med att jemföra den med den ställning hvari vi befunnv oss under den sednaste styrelsen. Under loppet af ett år, säger ,Conat.n, har Louis Napoleons regering tillagt 3000 kilometres jernvägar till de 4000 som blifvit utförde eller erhållit koncession under Juli-monarkien, och förgäfves anfnärker man, tillägger tidningen, att Ludvig Filips regering förökade räntan på statsskulden endast med sex millioner. Man glömmer den svätvande skulden. Den sväfvande skulden är mindre nu än då. ; Den närvarande styrelsen har förstått att draga fördel af privat-industrien, af associationsandan, vare sig genom att förlänga koncesgsionerna eller genom att garantera minimiafkastningar. Det kan-finnas mycket sannt i denna tablå; i dessa betraktelser, :men åtskilligt kunde också vara att derpå svara. De förlängda koncessionerna, räntegarantierna äro eller kunna blifva bördor, och ganska dryga bördor för staten, och hvem som helst skulle kunna åtaga sig att ganska hastigt betäcka hela Frankrike med jernvägar, om man erhölle carte blanche beträffande dessa tvenne saker. Vare bärmed huru som helst, ingen. bekymrar sig just om att gå särdeles på djupet med Constitutionnels, finanstablå, ännu mindre att offentligen vederlägga hvad som -deri kan vara öfverdrifvet eller falskt, till sen del af det ganska goda skälet, att det under de närvarande förhållandena ej står i någons förmåga att kontrollera de sifferuppgifter på hvilka den är bygd. Hvem genomtränger väll a den mystiska slöja som hvilar öfver statenss finanser och våra statsmäns finansoperationer?å Nej, sinnena äro annorstädes. zh Till en början äro de på börsen, der de k jaga efter aktier i la socidt du credit mobi-s lier eller i andra företag, och hvilka, tacka vareett agiotage som i intet ger efter för mo-f narkiens sista år, hafva vunnit eller äro på väg att uppnå enorma premier. De äro vidare vid de ofantliga allmänna arbeten som öfverallt i Paris verkställas eller!) skola verkställas, på Rue de Rivoli, som nulg går ända till stadshuset, på Rue denfer, hvars2 bus försvinna som genom ett trollslag för att öppna en utsigt från Panthåon till Luxembourg eller från Luxembourg: till. Pantheon.la Det är sannolikt denna sednare version som jn ir den rätta; till militärskolån, som Hans Majestät har för afsigt att utvidga, göra till Pariserarmåens: centralpunkt, föröka kaserner: na och skapa ett mönsterläger; till Marsfältet ; som derefter bör förstoras; till triumfbå-loc sen, som Hans Majestät vill gifva präktigaM omgifningar, så att ankomsten till Paris från ti lenna sida ojemförligen öfverträffar allt hvad 5 nan får se i andra hufvudstäder o. s. v. — Ivad vet allt jag? M Ingen i Paris är för närvarande säker att ej)m lifva inbegripen i en försköning och raseradm nom förloppet af tjugafyra timmar. bi Sinnena äro vidare På jagt vid Compiegne. Och slutligen sysselsätta de sig med sina rivata intressen. S Under och om allt detta cirkulera en hellsö op anekdoter. pe M:lle de Moulijo,: hertiginna af Theba, sysa elsätter mycket uppmärksamheten. 6 A. H. sk oc. — Enligt hvad som berättas hafva, sistvä dne julafton, åtskilliga oordningar egt rum ge land rg vid härvarande hästgardes -gemente.. Vi känna ännu icke med tillförtlighet detaljerna härvid; men anledningen rer hafva varit den rikligare undfägnad som å nämnde högtidsafton bestätts manskapet, varaf flera gardister blifvit allt för mycket rymde och derunder förgått sig mot sitt SE jömpröd Vi torde ar 85 Mot Bitt