Aftonbladet – 7 januari 1853, sida 1

och än sinnrikare af mensklig skicklighet uppfunna prydnaden af siden och Km Här, i den dystra enkelhet som karakteriserade den puritanska klädedrägten, kunde det naturligtvis sällan erbjudas tillfälle till några finare arbeten i denna väg. Likväl underlät ej den tidens rådande smak, hvilken fördrade de utsöktaste fabrikationer af detta slag, att utöfva ett stort inflytande på våra stränga stamfäder, som hade afskuddat sig många andra bruk, hvilkas afläggande kunde tyckas ännu svårare. Offentliga ceremonier, såsom prestvigning, installation af magistratspersoner och allt som kunde förläna yttre glans åt de tillfällen vid hvilka en ny embetsmannapersonal visade sig för folket, blefvo af statgklokhet iakttagna med den största noggrannhet, och en dy ster, men likväl utsökt prakt och ståt, Höga pipkragar, konstigt virkade band och med den största prakt broderade handskar, ansågos såsom nödvändiga för embetsmän, hvilka stodo i begrepp att fatta regeringstömmarne, och vore tillåtna för sådane män, som utmärkte sig genom rang eliter rikedom, under det att de genom stränga lagar blefvo förbjudna för den lägre klassen. Afven vid begrafningar — antingen till prydande af den döde, eller för att genom mångahanda emblemåtiska deviger af svart kläde och snöhvit kammarduk afbilda de efterlefvandes sorg — var det ofta efterfrågan på sådana arbeten som Hester Prynne kunde åstadkomma. Också småbarnskläder — ty äfven lindebarn buro granna högtidskläder — gåfvo stundom anledning till arbete och förtjenst. Snart blefvo hennes handarbeten, hvad man nu skulle kalla det, på modet. Om detta skedde af medlidande med en qvintva, hvars öde var så bedröfligt,: eller af en smittsam nyfikenhet, som förlänar åt de vanligaste och obetydligaste föremål ett inbilladt värde, eller slutligen derföre att hon verkligen fyllde en lucka, som annars måste förblifvit ouppfylld, detta vare osagdt; men det vissa är, att hon fann tillräckligt arbete för så många timma på dagen som hon var böjd för att syssell