Aftonbladet – 4 januari 1853, sida 3

Om en del af beklädnadstillverkningens framtid. Näst Jacquards bekanta uppfinning, synes ingen bland de gednare förbättringarne i väfveriet hafva utsigt till ett så vidsträckt inflytande, som de nyaste franska rundstolarne för sticktyg (tricot), Denna åsigt kan tyckas öfverdrifven när man hör den framställas första gången; men man skall finna den fullkomligt grundad, när man ser närmare på sakens icke få sidor, och utan att låta förvilla sig af le ej heller så få inkast, som otvifvelaktigt kunna väntas från mer än ett håll, vid en för gamla vanor och intressen så betänklig nyhet. Det var inom området Frankrikes, på verldsexpositionen förlidet år, som de nyaste rundstolarne första gången framträdde till offentligt åskådande i full verksamhet (de hade visats i Paris förut, men orörliga); och engelsmännen. sjelfva, som förehaft ätskilligt i samma väg, tillstodo med oförställd öfverraskning att de knappast tänkt sig någonting så framtidsrikt i praktiskt hänseende, det snillrika i sjelfva uppfinningen oberäknadt. Också voro de franska rundstolarne bland de mest beskådade machinerierna på expositionen, och de hafva derifrån spridt sig med utomordentlig hastighet i alla väderstreck, icke blott inom Storbritannien, utan till de mest aflägsna trakter på jordklotet, sjelfva Kalifornien icke ens undantaget. De hunno äfven hit, samma år. Väl bade man förut andra, af äldre inrättning, i Norrköping ; men de här ifrågavarande befinnas i Stockholm, och man behöfde ej gå längre än till julexpositionen af svenska varor hos La Croix, för att träffa etttemligen assorteradtlager afhvad de redan alstrat. Betraktade man dessa breda och praktfulla piqudtäcken, som såldes till oväntadt lindriga. priser, dessa rymliga och på mångfalvigt vis smakfullt utsirade kjortlar utan söm, dessa breda och lätta tyger till manskläder — rockar, vestar, byxor — så var det först vid närmare granskning man upptäckte, att de voro af samma väfnadssätt med de många olika slags strumpor, mössor, Oo. 8. Vv., som äfven hörde till samlingen. Tänker man sig nu de yllna bland dessa tyger valkade, ruggade och öfverskurna, så anar man genast den hvälfning, som genom detta mekanikens nyaste under måste åstadkommas inom en hel afdelning af väfnadsindustrien, nemligen klädesfabrikationen, till och med vadmalsväfveriet. På verldsexpositionen funnos äfven öfverskurna sticktyger, och vid en undersökning af de derifrån. och från Frankrike hemförda prof, som finnas i K. Teknologiska Institutets samlingar, har man tillfälle att få omedölbar upplysning om detta slags kläde. Man inser dervid snart, att det väl icke, på fabrikationens närvarande ståndpunkt, kan täfla med de fnaste klädessorterna; men med de medelfina och gröfre uthåller det jemförelsen, i alla hänseenden. Det liknar käde fullkomligt till utseende, men förenar dermed en tänjbarhet och spänstighet, som man endast kan vänta hos sticktyg. Hvad håilfastheten beträffar, så se vi dagligen de mest afgörande prof derpå. vid betraktandet af våra dalkullors röda strumpor, som äro af valkadt sticktyg, och omöjligen skulle uthärda en såden slitning i sådana skor, i fall de voro sydda af väfdt tyg, — äfven dei mest bastanta vadmal. Öfver sticktygs slitstyrka har man för öfrigt ett annat och allmänt bekant rön: en rispa på ett väfdt tyg går lätt igenom hela stycket, och kan ej lagas omärkligt; hvaremot en rispa på ett sticktyg icke sprider sig utan förnyadt våld, och kan med omsorg lagas utan spår. Alla dessa sticktygets företräden framför väfdt tyg skulle emellertid ej ega någon praktisk vigt i industriellt och merkantilt hänseende, om det nyare sticktyget fordrade en tillverkningstid, vi vilja ej säga lik den vid vanig handstickniog, men vid vanligt sticktygs-! väfveri; eller om det vore, likt dessa tillverkningar, inskränkt til en jemförelsevis med väfda t.ger obetydlig bredd; och ej heller om illverkpingen förutsatte vidlyfiga byggnader, tor och länge öfvad arbetspersonal, ochi flers all uteslöte begagnandet af hvad man kallar isturkrafter, vatten och ånga t. ex. Men i afseende på ullt detta gäller rake notsatsen i flågan om de franska rundsto: arne och deras alster. Flvad som vid första nträdet öfverraskar i en sådan fabrik, är liteneten af lokalen för frambringandet af en sålan massa varor. Ett vanlgt boningsrum, omkring eifva alnar långt sju alnar bredt och em alnar bögt, inrymmer i den Stockholmska abriken sex väfsto!ar med dervid anställd peronal, nemligen verkmästaren sjelf och fem lickor. Och hur mycket tror man väl att dessa unna medhinna vöfva på dagen? Viha ej hört let; men man kan ändå döma derom, då vi lämna att enligt franska uppgifier kan en så kalad enkel väfstol, hållen i gäng med ångkraft, emna 25 till 30 alnar om 137, qvarters bredd lagligen, och en fyrdubbel 101 alnar om 20 varters bredd på samma tid; och detta till n del med högst konstiga mönster och i flera ärger. Man begriper möjligheten af denna fantliga fruktbarhet, när man här ser hela aretet bestå i kringsvängningen af en vef, lika ort som på ett vefpositif, och i tillsynen att pgenting kommer i olag, samt i omvridning f några på väfstolen befintliga tillsatser, när nönster eller färger skola förändras. Man finer äfven genast att om drifkraften lemnades f vatten eller ånga, så skulle en person kunna köta två eller tre väfstolar ganska beqvämt å samma gång. Hela förberedelsen at garet inskränker sig till dess spolning eller boning på ofantliga spolar, som sitta orörliga taket och hastigt smalna för den trådsluande väfven. Hela appretyren består i att ackert lägga väfnaden tillsammans för maaginet; Väfstol är emedlertid ett tämligen oegentligt amn för detta underbara machineri, som har igen vidare likhet med vanliga väfstolar, än tt de så väl som detta frambringa väfnader, e flesta något mindre på dagen likväl, än issa bland de här ifrågavarande i timmen. 5 n annan skilnad och föga mindre väsentlig, a: den nära nog obegränsade längd och bredd, p! , tuavrtill rlntta Aalarva wftal.. Lay KR