Aftonbladet – 4 januari 1853, sida 2

UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent). Berlin den 22 Dec. 1852. Veckans stora nyhet är österrikiska kejsaens besök i Berlin. Under hela den tid ett )sterrike och ett Preussen funnits är det förta gången som den förra statens regent visat ig i den sednares hufvudstad. Det har erordrats stora skakningar för att framkalla sålana under. Louis Napoleon, ty det är naurligtvis alltid om honom som det i första ummet är frågan, har lyckats återställa denna religa allians mellan de nordliga makterna, iom Preussens sträfvande efter kejsaredömet (848, de unionistiska sträfvandena 1849 och 1850 samt slutligen den kommerciella krisen 1832 hade så betydligt rubbat och hotat att i grund förstöra. Men hvad som är ännu märkligare är att denna allians, förr med rätta ruktad af de liberala, nu förlorat mycket af sin häfdvunna impopularitet. Jag skall straxt återkomma till denna sak. För att gå i riktig ordning måste jag först säga er, att det ir två saker som mycket uppretat, den ena Tysklands regeringar, den andra dess folk. Den ena är Englands brådstörtadt hastiga erkännande af det franska kejsaredömet, uian något slags reservation. Den andra är det kejserliga tal, hvari det yttrades, att alla andra regeringar grunda sig på eröfring, våld och list. Uti mitt bref af den 20 November talade jag om de varningar, som utdelats i anledning af polemiken mot Louis Napoleon i Kreuz-Zeitung och vensterns tidningar. Ställningen har, till följe af de omständigheter som jag ofvan antydt, förändrat sig betydligt i närvarande stund. Kreuzzeitung innehåller nu en ytterst häftig artikel mot kejsardömet, mot det engelska erkännandet och mot lord Malmesburys tal. Jag skall anföra derur några märkliga strofer. I fråga om Bonapartes kejserliga helsningstal erinrar bladet om scenerna den 2 December, tilläggande: Kan man verkligen på allvar föreställa sig i Tuilerierna, att vi skola taga allt detta för klingande mynt, att vi med belåtenhet och tystnad skola mottaga dessa insinuationer. Häödanefter skola vi för hvarje oförskämdhet (sic) lemna betalning med goda procent, och om man skulle önska ytterligare jemförelser mellan de nu existerande regeringarne, skulle vi kunna uppdraga paralleler, som troligen icke skulle smaka våra grannar särdeles väl. Vidare erinrar den yttersta högerns organ, att den allmänna omröstningen, tillämpad vid valet af ett statsöfverhufvud, icke är någon modern uppfinsing, utan att redan Johan af Leyden, den berömda skräddaren och anabaptisten, betjenat sig af samma medel för att låta kröna sig till konung i Miinster. Jag omnämner detta endast för att låta er förstå, hvilken förbittring som råder inom högeras leder. Slutligen yttrar Kreuzzeitung i anled ning af österrikiska kejsarens ankomst till Berlin: sÖsterrikes kejsare midt ibland 0885, det är tystnadens politik, det är ett kejserligt Ital utan ord, visserligen något mindre hjertligt än lord Malmesburys, men tillräckligt Iklart att mana på andra sidan Rhen bör kunna I begripa texten utan kommentarier.s — — — I) Och tro icke, att det är den vanliga upp brusningen hos organen för vär yttersta hö