Aftonbladet – 3 januari 1853, sida 3

heter, som utbrutit i olika delar afriket. Dertll kommer en stor jörviving i rikets finan5 un ha erbjud sekoogolantnna , Kö gvisaunacn geringen ett län. MONTENEGRO. Euligt de sista underrättelseraa stodo turkarae ännu i Momietir. Maotenegrineruas resuing synes icke vara isolerad, utan stålsambaud med en allmän revolwionär rörelse bland alla de elaviska stammarne i europeiska Tarket. I öfre Albanien har eo höfdiog gjort uppror och står i spetsen för 10 G0M man. B-rgsboarde i Herzegowina och Buncatt vigra att betala te:but och h ata att sälla makt emot makt. Vissheten om at funa hjeip hos Albaaeserue förklarar Montenegrinernas djerfhet att erbjuda turkarue fältslag på öppen mark, ehara de sjelfva endast äro ö:vade 1 gueriilakrig. AMERIKA. Tidningarne meddela presidenten Fillmor.s budskap, hvarmed Förenta Siaternas kongress äppnades den 6 givl D cember. Af de 7 dryg 32 spalter det iatager, meddela vi här ew sammandrag. Det börjas med ea lycksaoskan öfser lugnet och ordniogea vid det vyligen förslggtgna presidenivalet. I fiskeri frågan erkänses Epoglands beredvilighet utt bilägga striden och boppas presidenten at ett defiotdift tördrag ännu uuder denna vinter skall komma til ståil. Stridigheten med Cuba var ganska svär att slita. bå öns generalkspren hbrvarken eger de beböfiiga fullmakterna för stt underbaadts med främmande makter elier står under spanska ministerns i Wasbiogton kontroi:, så hade den utnämada mexckaoska i aisterns konufereas med bocom, då hn på vägen tilt Vera Cruz passerada Ha vant, icke leit wil någon varaktig uppgörelse. Tilibikavisandet frin Cabe ef amerikansta äogfartyg hide försnlelt en ganska sterp 00! fill amerikanska Kovgres en, hvilken utav tvifrel skail konma demwua regering att lyssoa tll fråmställning.rog fråa amerikanska sidan. TehuantepecJernvägens utöracde h-r möt svirigbeser deri att nexikanska kongressen förksstat döa ingåvgaa konen som da Sikteros au skydda tranmu öfver Tel ucnäset. Str den om Guznoöarne har blifvit uppgjord i godo; presidentea assig det såsom en samvevrak att erkårna Perusnska seas Ofrerhöghet of IL ;bosöarne, hviiken codast en bristande sukkinnedom kuade bestrida. Den Jap inska expeditionens frediugsa och meosiskovänlisa bestämmelse framställes i en längre afielning, och riitfärdigas råed nhuvän Ugheaten att öppaa hamusr för A nerikas sjöfart i Stilla Hafvet. Frukterna deraf skola icke blott komma amerikanerna tiil godo utan alla sjöfarande natiooer. Med särskild tacksamhet erkännves det betydande bistind bverived expeditioasens wrustande Hifeit understödt at konungen af Nader länderna, det ends land som står i någoa bandels bindelse med Japan. Finansernas läge prisas säsom savska lycsligt. Presidenten anför, att sedan sitt sista budskap, som aomiyrker nagra brister i tulitariften, har ingenting tilldragit sig som kunde rubba haos öfvertygelse om skyddstullens nödvändighet för Amerika. Tvåriom anser han att den bes ändiga exporten till Earopa af kaliforniskt guld i uthyie mot europeiska varor förstör markaaden för den neu svoga inhemska iudastrisn och för äkerbrukets alter. Decemot yttrar han sig emot föriullaingen eter värde, emedan detta tullsystera ger avledsiog till alivbacda slag? oredliglet och misstag, samt förordar det nya :ystemet att förtulla efter mätt och vigt. Äfren beklagar ban, att rävaror i mänga fall draga bögre tal in de förädiade produkterna. Vidare förordas ioratt. ningen sf en marinakadeni och stirttandet af en permanrent sjömanskår. Generalpostmästarecs upplyser att i föjl af porionedsättaisgen ä kt ligt akten af dea 31 Mirs 1851, hade postiskor oedgätt med nära bhalfannan million dollars, eter 23 procent — ett utfall som är ingen ovislig föjiafså genomgripande atgärder, men som för öfrigt ingenung beviser mot reformen, då den endast är öOfvergäende. Siutligea upprepar presidenten sina ofia framställda förmsningsr mot intervention i främmonde nationers angeligenbeter. Denna grundsats är det hetigsste och mest väsignelserika testamestet af den store Washiugton. Mas säper att verlden föroodrat sig att Amerika vuxit upp i styrka och kraft och värmat sig Europa inom Högra fåsdagsresor. Mon icke at ngot medsetande on sinsvaghet utan af siatsmannavishet och meoniskokionedam afsensomvaf interaationell rättskänsls, bade Unionens fider inkränktsitt deltagande för friheten i andra länder till den moras liska sympatien. Den som ej af Frankrikes åden hemtar lärdomen att ev prostlytgöravde polisik mye. ket sparare förstör den republikanska friheteu hemma än grundligger den i andra stater — för hr verläsbistorien skifren förgäfves. Märkligt nog nämnes i detta budskap ej ett ord om slafrågan veh 1agen om flyktiga slafvars utlemnande. of staten Tamsuiipas i Mexiko har en fruktansvärd revolation utbruii:. Staden Victoria hade blifvit tagen med sworm af insurgenterna, och man väntade stuodeligen, vid underrättelseroas afgång den 26 November, ett enfall på Tampico. Uppresningar ba för öfrigt, som man vet, sedan nägon tid hört till ords ningen för dagen. i du mexikanska provioserna. — aDelta, för den 5 Dec. berättar, att grefve Boulbon i provinsea Sorora höjt upprorsfanan och slsgit regesingens trupper under general Banco. — Sten Augus Calientes hade uttalat sig för Gualslajaras insurrektionspian och bade försett de upproriska med en ansenlig qvantitet vapen. Orizabas myecdisbeter hade inledt underbsandlingar med insurgenterna i Vera Cruz och iroddes komma at underkasta sig dem. — Slutligen hade tveane krigsskepp, som bli!vit afsände från Acspuleo för att bockera Mazatians hamn, förenat sig med te upproriske. — Caeten för uationslgardet i staten Tamaulipas skall hafva förklarat sig för Santa Anna. E1a dylik rörelse skatl ha egt rum i Guadalsjara.