Aftonbladet – 30 december 1852, sida 1

sJag skulle gerna lefva i träsken, och gnaga barke från träden. Jag är inte rädd för ormarna! Jag villhellr ha en sådan. bredvid mig än -hönomv, sade, Emmelina if rigt. olet fins; fler till än du som tänkt så, sade Cassy smen du skulle ej få stanna qvar i träsken; du skulle bl uppspårad af hundarna, och; hitförd igen; och då — då — sHvad skulle han göra?e sade flickan, och såg henn i ansigtet med -andlös väntan. ,Hvad:-skulle :han icke göra, borde du snarare frågan sade Cassy. Han har lärt sitt yrke grundligt bland: sjö röfvarena i Westindien. Du skulle ej. komma: att: sofv. mycket , härefter, om jag berättade dig de saker jag sett — saker som han talar om ibland, för rolighets skull Jag, har: bört. rop, här, som jag i veckotal ej kunnat fi ur mina, öron. . Det ären .aflägsen plats, der nere vi qvarteren, der, du kan: se ett svart, förkoladt träd, ocl marken, rundt omkring. betäckt med mörk ; aska. Fråg någon, hvad som der blifvit gjordt, och få se om någo! svarar dig. ; OQO, hvad menar ni?: Jag vill ej säga dig det. Det inger mig afsky bar att tänka på det. Och jag skall säga dig; endast Guc vet hvad vi få skåda i morgon, om den der arma karler fortfar så som han begynt. mt Gräsligt! sade Emmelina,; och blef dödsblek. O. Cassy, säg mig hvad jag skall göra ? Det jag gjort. . Gör det bästa du kan, — gör hvac du måste göra, och gör det under hat och förbannelser., Han ville. att jag skulle supa;af hans hiskliga brän: vin.; sade Eramelina, och det är mig så motbjudande. Sup dus, sade; Cassy; rjag tyckte också att det val motbjudande; och nu kan jag ej lefva det förutan. Mar måste dock ha någonting; verlden blir mindre;tung. nö; man super., i Min mor förmanade mig att aldrig smaka något ;sådant, sade Emmelina. Din mor förmanade :dig! sade Cassy, i dethon lade ett skakande och bittert eftertryck på ordet mor... Hvad gagnar det att mödrar förmana till någonting? Ni måste alla gå under klubban och, säljas, och edra själar rär der om som. köper: er. Så går det till, Jag säger dig: sur du: bränvin! sup af bjertans grund, så skall du få se at du tar allting lättare.m O Cassy, haf barmhertighet med. mig! Barmhertighet med dig? — har jag inte det? Hade jag inte en dotter, — Gud vet hyar hon nu är, — hor vandrar väl samma väg som hennes mor gått före henne, kan jag förstå, och samma väg måste hennes barn vandrs efter henne. Det är ipgen ända på den förbannelsen, — den varar: evinnerligen! Jag önskar att jag aldrig blifvit född! sade Emmelina och vred sina fler :