Aftonbladet – 29 december 1852, sida 1

ten, Sförsök, min stackars gosse, att vältra dig upp på der här.s.Styf i hela kroppen äf sår Och blånader, gtretade Tom länge med att utföra denna rörelse; men fär det ändtlien Hade lyckats honom; Kände hän en märklig liså a! Ide kalla omslagen på hars sår. ; Qvinnan, som genom en långvårig praktik med grymhetens offer blifvit bekänt med en mängd läkemedel, fortfor att behändlå Töms sår på ett sätt, att han kände sina plågor litet lindrade. Sesår, sade qvinnan, sedan hon lyftat hans hufvud å en packe skadad bomull; som fick tjena till hufvudkudde, detta är nu allt hvad jag kan göra för dig.n Tom tackade herhe; öch qvinnen, gom satt sig ned på golfvet, drog upp sina knän mot hakan, slog armarna omkring dem och stirrade framför sig med ett bitter och dystert uttryck i sitt ansigte. Hennes mössa föll tillbaka, och långa böljor af ett svart hår nedföllo kring hennes ovanliga, melankoliska ansigte. rDet tjenar till ingenting, min stackars gossel, utbrast hon slutligen; det tjenar till ingenting det du bjudit till att göra. Du har handiat som en käck karl, du har haft rätten på din sida; men det är allt förgäfves, och båtar rakt till intet att du vill spjerna mot udden. Du är i djefvulerns händer; han är starkare än du, och du måste gifva svigale Gifva övigal Och hade ej mensklig skröplighet. kroppsoch själsångest, tillhviskat honom detta förut? Tom for upp, ty den bittra qvinnan, med sina vilda ögon och sin hemska röst, föreföll hotom såsom en lifslefvande uppenbarelse af den frestelse, med hvilken han hade kämpat. O, min Gud, min Gud!, suckade han, shuru kan jag gifva sviga?o Det tjenar till ingenting att ropa på Gud — han är döfr, sade qvinnan bestämdt; det finns ingen Gud, efter hvad jag tror; eller om hån finns, så bryr han sig icke om 088. Allt har sammansvurit sig emot oss, både himmel och jord. Allt jagar oss till afgrunden. Hvarför skulle vi ej gå? ; Tom tillslöt fina ögon och bäfvade vid de mörka; gudlösa orden: Då finner, sade qvinnan, vatt du icke känner till sakerfia här; men jag gör det. Jag har varit på detta stället här i fem år, med kropp och själ vridande mig under denna mannens fot; öch jag hatar honom så som jag hatar hin onde! Du befinner dig hör, på en enslig plantage, flera mil aflägsen från hvarje väger boning, midt ibland träsken;ej en enda hvit menniska finns här, som kän aflägga ett vittnesmål i fall de bränna dig lefvande, — i fall de flå dig) sönderpiska dig i bitar, låta hundarna sönderslita dig, elier hänga upp dig och piska dig till döds. Här finns ingen gudomlig eller mensklig lag