oro danskar, att döma efter utseendet de fleta af handtverksklassen på landet; omkring 0 voro barn. I Kongl. Videnskabernes Selskabs, möte en 17 meddelade inspektör Vorsaae några ya upplysningar om Dane-lagen i England. Hr Petos anbud i afseende på anläggningen f jernvägen genom Jylland blef den 19 öferlemnadt till konungen, som på det lifligate intresserar sig för saken. FRANERIEE. Kejsaren begaf sig den 18 dennes till Comiegne, der han kommer att qvarstadna till jen 24. . Monitören har offentliggjort en not för att ederlägga de gängse ryktena om en ny ränekonvertering, nemligen AY,;-procentsräntans edsättning till 3 procent. En kommission har: blifvit nedsatt inom tatsrådet för att. pröfva alla till statschefen dresserade petitioner. Åter en efterhärmning rån det fördna kejsaredömet. Man talar alltjemt om kejsarens giftermål eh en mängd prinsessor från alla håll sätas. på förslag. En korrespondent till sInd. Belges tror sig reta, att den rysligt tillämnade Marseillerkomplotten. med thy åtföljande mordförsök och relvetesmaschin torde komma att. slutligen educera sig till ett simpelt polismål, i stället utt blifva ett högmålsbrott att ställa inför la aute cour de justicen. Senatuskonsultet om konstitutionsförändrinarne har ännu icke blifvit offentliggjordt. Augsb. Allg. Zeit., har en korrespondens, som framställer en ny brytning med Marocko såsom oundviklig, Franska konsuln i Rabbot skall ha sett sig nödsakad lemna sin post, medan hans lit sväfvade i största fara. Den anatiska befolkningen hade uppgjort en komlott mot honom, som gick ut på att anfalla consulatsbyggnaden. Ett franskt krigsskepp com honom lyckligtvis till hjelp oeh förde sonom. till. Cadix, sedan dock förut såväl xonsuln som -en till hans skyddande landsatt vaktpost under flere dagar sväfvat i den största fara, emedan skeppet, i anseende till häf. ig storm, emedlertid måst gå till sjös och ej förr ön efter 8 dagar kunde åter inlöpa. Slottet i Compidgne är medelst en elektrisk telegraf sammanbundet med inrikesministeren, Abd-el-Kader hade den 15 ankommit till Marseille, derifrån han den 20 skulle inskeppa ig till Brussa. 200:från Mekka återvändande pilgrimer hade i Marseille inväntat honom, för att bringa honom sin hyllning. Såsom bevis på med hvilken stränghet tea: tercensuren för närvarande utöfvas, anför mar att Lucrece, af Pansard, som varit uppförd öfver 50 gånger och grundlagt denne författares rykte, blifvit förbuden att uppföras. Enke-storher:iginnan Stephanie af Bader väntas till Paris, Den omtalade amnestien för tidningarne sträcker sig väl tillförståendes endast till de varnade, icke till de suspenderade eller undertryckta bladen. La garde republicaine, har blifvit omdöp! till s;Garde de Paris. Ex-scheriffen Bou-Maza har i Ham gifvit er stor bankett till firande af kejsaredömets utropande. Från Tunis förmäles att beyens helsotill. stånd nu skall vara fullkomligt återstäldt. Censuren af. dramatiska arbeten, som hit: tills ålåg direktionen för de sköna konsterna. skall hädanefter verkställas i polisministeren. Pariserhypoteksföreningen har utgifvit 10( millioner ohligationer. Bolagets aktieegare erhålla 30 millioner; societ6 mobilier har öfvertagit 20 millioner och de öfriga 50 millionerna hafva tagits af de förnämsta bankirhusen. HOLLAND. Första kammaren har enhälligt antagit för slaget om konvertering af statspapperen. ENGLAND. En telegrafdepesch från London af den 2( sammanfattar de sednaste wunderrättelserna: Den nya ministerens sammansättning är ännu ofhiciellt kungjord. Följande nämnas såsom des: nedlemmar: Earlen af Aberdeen, förste skattkam. narlord, Viscount Canneng, utrikesminister, sam lessutom Lord J. Russell, Sidney Herbert oci nr Gladstone. Direkta tidningar meddela öfver den ny: ministerens bildning ännu ingenting tillförlitigt, utan att Earlen af Aberdeen lördagen d 18 på eftermiddagen hade ett långt samman: räde med markisen af Lansdowne. Daily News innehåller följande kombinatior såsom den sannolikaste. Markisen af Lans lowne, skattkammarlord; grefven af Aberdeen utrikesminister ; lord J. Russell, inrikesmini ster och kabinettets företrädare i underhuset sir J. Graham, kolonialminister; Gladstone skattkammarkansler; Sidney Herbert, först imiralitetslord; Osborne, krigsminister; her igen af New-Castle, lordlöjtnant af Irland Således skulle Manchesterskolan vara uteslu ten. ; De liberala tidningarne äro alla ense at den nya. ministerensprogramm endast kar blifva: det-lngna; och, sfgjerda tramätekridan. dets, och att de utsigter lord J.: Russell vic lera tillfällen uttalat, 1 måste. för den ny: cegeringen blifva fullkomligt bindande, ehvac ställning än Whigarne. inom densamma mi komma satt intaga. Grunddragen till ett så dant programm innehållas. i lord J. Russell bekanta adress till valmännen i Londons City vari han betecknar utvecklingen) af folkun dervisningen, fribandelns befästande, utsträck ing af parlamentsreformen och valrätten, oci itvidgande af rexigionsfriheten såsom de för nämsta ögonmärkena för sin framtida politisk: verksamhet: Att Iseliterna i dessa afseender söka att mala sin mijs der, maldel Qvinnc