Aftonbladet – 24 december 1852, sida 1

att de skola gå in på mina åsigter. För öfrigt vet ja att det i nordetatern fins ån folk, som Sörh ect det du sagt.s Visserligen; men de utgöra en ganska liten minoritet; ach. om vi började emancipera, så skulle vi snart få höra åtskillig o!åt från er, tänker jag. Miss Ophelia svarade :ej.. En liten stunds tystnad följde; och öfver St, Clares ansigte hKvilade -ettsörgset, svärmiskt uttryck. Jag vet ej: hvarför jag tänker så mycket på min mor i väll, sade han. Jag har en så underlig känsla, likspm hon vore mig nära, Jag tänker oupphörligt på saker som hon plögade säga. Förunderligt, hvad det ken vara som så hfligt påminner oss detta gamla förflutna ibland ! ä St, Clare gick fram och åter i rummet några minuter till; gedan sade han: Jag tror jag skall gå ut i staden på en liten stund; och höra hvad nytt som passerat i dag.. Han tog sin hatt och aflägsnade sig: Tom följde honom ut i porthvalfvet och frågade ora han skulle beledsaga honom. : Nej, min -gossen, sade han; sjag kommer tillbaka om en timme., Tom satte sig i verandan. Det var en vacker månljus afton, och han satt och följde med ögonen springbrunnens stigande och fallande stråle, och lyssnade på dess sorl, Tom tänkte på sitt hem och att han snärt skulle blifva en fri man och kunna återvända dit när han sjelf ville. Han tänkte på huru han skulle arbeta för att en gång friköpa sin hustm och sina barn. Han tog å sina muskelstärka armar med ett slags förnöjelse, då at tänkte att de snart skulle tillhöra Honom sjelf och huru nyttiga de skulle blifva för att förvärfva friheten åt hans familj. Sedan tänkte han på sin ädla unga husbonde och. liksom alltid, kom den vanliga bönen som han alltid uppsände till Gad för honom; och så föllo hans tankar. på den vackra Eva, som han pu tänkte sig bland englarna; och han tfönkte och tänkte till dess han slutligen nästan inbillade sig att han såg det sköna anletet med sina guldlockar titta emot honom från springbrunnens stråle. Och som han så satt och drömde vakna drömmar, inslumrade han och drömde att han såg henne Komma honom boppande till mötes, just som hon plägade; med en jacminkrans kring håret, med rosenfriska kinder och ögonen strålande af glädje; men då han fort