ksetisstsE ONKEL TOMS STUGA ELLER — SEGZDLIRVET I AMERIKANSKA SLAFSTATERKA AF MARRBIET BEECHER STOWETJUGOÅTTONDE KAPITLET. Återförening. fpHvad har du för emnussel der, du slyna? Du har stulit någonting, det vill jag svärja påv, sade i högfarande ton lilla Rosa, som blifvit skickad som bud efter benne, och grep henne med detsamma hårdt i armen. Släpp mig strax, miss Rosal! sade Topsy och sköt henne ifrån sig; -du har intet att göra med migla ,Mucka inte du! sade Rosa. Jag såg att du görade undan nånting; — jag känner dina funders. Och Rosa fick henne åter i armen och sökte att få ned handen i barmen på henne, under det Topsy, uppretad, sparkade ch slog, tappert fäktande för hvad hon ansåg vara sin goda sak. Bataljens stoj och buller drog både miss Öphelia och S:t Clare till stället. Hon har varit framme och gtulit,, sade Rosa. sDet har jag inte, det är en lögn! skrek Topsys snyftande af raseri. Tag hit det, hvad det än må varat sade miss Ophelia med fast ton. ä Topsy tvekade; men, då befallningen förnyades, framtog hon ur barmen ett litet paket, imlagdt i foten af en af hennes gamla strumpor. å Miss Ophelia vände ut och in på strumpfoten. Der g en liten bok, som Topsy hade fått af Eva, innehålande ett bibelspråk för hvarje dag af året, och uti. ett papper hårlocken som hon gifvit henne den minnesvärda dagen då hon tog sitt sista afsked af henne. 8:t Clare blef ej så obetydligt rörd vid äsynen deraf; Se AV BP. nn 248-265. 287-220; 21— 9—290, 292. 20 205 och 2070 RN BT1,279-—290; 298,