den lilla boken låg inrullad i en lång krusflorsremsa, som hon hade ryckt från likkistan. sHvarför har du lindat detta kring boken?. Bade S: Clare i det han höll upp floret. För det — för det— för det att det var miss Evag. O, låt mig bebålla det, jag ber!, sade hon i det hon kastade sig ned på golfvet, höll förklädet för ansigfet och började häftigt snyfta. Det var en besynnerlig blandning af det rörande och det löjliga, -— den lilla gamla strumpan, — krusfloret, — den mjuka locken, -—.och Topsys ytterliga sorg. S:t Clare 1og; men tårarna stodo i hans ögon då har sade: sGråt icke, barns du skall återfå dina saker!s Och han lade ihop dem och kastade dem i hennes sköte. Se. dan gick ban med miss Ophelia in i salongen. Jag tror verkligen att ni kan göra någonting af de der barnet, sade; han och pekade med tumnien tillbaks öfver sin axel, Hvarje själ som är mäktig af en verklig sorg är mäktig af någonting godt, . Ni måste försöka at uträtta någonting med henne.s . Barnet har mycket förkofrat sign, sade miss Ophelia, jag har det bästa hopp om henne; men, Augustin, sade hon, och lade sin hand på hans arm, jag måste fråga dig om en sak: hvem skall komma att rä om barnet? du eller jag?, Kors, jag bar ju skänkt benne åt er, kusin.s Men icke lagligen; jag vill att-hon skall bli min lag: ligena, sade miss Öphelia. BÅT ;Hvad kommer åt er, kusin!s sade Augustin. Hvac skall abolitionistsamfundet tänka? -De lära: visst komm: att utlysa en botoch fastedag för detta affally omn blir slafbållare! 7 DA Tokprat! Jag vill att bon skall bli min, för at kunna taga henne med mig till de fria staterna och gifve henne sin frihet, på det allt hvad jag gjort ej mä bl omgjordt igen.n ML 70, kusin, detta förfarande efter den jesuitiska regelr jr ändamålet helgar medlen, är någonting som jag omöj ligen kan uppmuntra.s : MSpar ditt skämt till en annan gång och låtom os;