Aftonbladet – 21 december 1852, sida 2

rätt klart för hvar Öch en, då skall g draga sig att deltaga i de sammankörister der fosterlandssinnade män, med sjelfständighet och sans, med vördnad för lag och öfverhet, men icke hägade att bortskänka ed dyrt förvärfvad medborgerlig rätt och frihet, rädpläga om den stora fråga hvarpå värt lands andeliga och ekonomiskt utveckling i så hög grad beror, den fråga hvartill alla öfriga nödiga reformör i vårt samhällslif ytterst hänföra sig, det är frägan om en rättvis, förnuftig och tidsenlig representationsreform. Allmänna reformbestyrelsen betviflår icke det ju denna fräga skall förr eller. sednare erhålla en fredlig och för fäderneslandet lycklig lös ning; men vill dock fästa deras uppmärksamhet, som önska samma mäl, men undandraga sig att verksami arbeta för dess ernående, uppå den omständighe: hvilken mängen tyekes förbisö, att en samhällsutveckling aldrig gär af sig sjelf liksom genom en blind naturkraft, utan att den oundgängligen kräfver men niskors personliga deltagande och verksamhet. Den till dygd upphöjda neutraliteten i sädana strider är också i sjelfva verket ingenting annat än sjelfviskhetens och maklighetens bertödando att urskulda sio liknöjdhet för allt som ej omedelbart rörer den egna fördelen. Denna så kallade neutralitets, deuna sjelfviska liknöjdhet, har en icke ringa del i ansva ret för de revolutionära förirringar, hvaröfver man i andra länder haft mer eller mindre skäl att klöga, och bär mera än alla oförnekliga revolutionära ytterligheter skulden för det ohejdade förtryck, som i flera af Europas skönaste länder nu söker fjettra all frihet och förtrampa all civilisation... Mä hvarje redlig svensk, må alla värt lands. sanna reformvänner och frisinnade, tänkande medborgare besinna hvad deras frid i detta fall tillhörer och hvad mensklighetens och fäderneslandets sak af dem kräfver ! Örebro i November 1852. C. R. Tersmeden. O. Hedengren, N. G. Dahlgren. J. G. Askengren. And. Eriksson. : Ännu ett ord om Decemberhändelserna i Paris förlidet år. Eburu vi anse denna sak, genom den i Af. tonbladet mellan friherre von Rosen och redaktionen förda. diskussionen, vara tillräcklig: utredd, och af denna anledning ej ansett de: nödigt att besvara den långa serie af artiklar. med hvilka Svenska Tidningen tagit friherrer under. armarne, hafva vi dock trott det kunna intressera allmänheten attveta hvad man ji Paris tänker om de hundra-, ja tusentals skotten, som friherten den 4 December med.egna ögon såg lossas från husfönstren vid boulevarderna på de nedanföre uppställda trupperna, och meddela -derföre här nedanföre ett utdrag ur ett enskildt bref från Aftonbladets Pariserkorrespondent, en man, hvars namn vi af politiska skäl ej ha rätt att yppa, men hvilken vi, på grund af personlige bekantskap. och med afseende på hans. samhällsställning och föregående politiska och-litterära verksamhet, äro berättigade-att-anse: till det minsta fullt ut lika så trovärdig som den ifrågavarande-friherren.; Vi anföra detta utdrag äfven i original, på det att hvar och en må kunna kontrollera. öfversättningens riktighet: — — — Je me håte maintenant de råpondre å la question que vous madressez sur les joutnees de decembre. Je mwavais jamais entendu dire que dans la journe du 4 decembre pas plus que dans toute autre de cette epoque; on eät -tir6 des croistes des Boulevards Poisonniere, Bonnue Nouvelle ou autres, sur les troupes, soit offensivement, soit. defensivement.. Je suis au contraire eonvaincu que pas un coup de feu mest parti de lå. oll y a eu, comme vous le savez, des barricades qui sesont möme fait beaucoup attendre, mais des fenetres des boulevards rien que je sache — et les personnes que jai interrogees, et dont. plusieurs avaient etå plus ou. moins.å. portea de connaitre le fait contraire, si elle avait eu lieu, mont confirmå dans lopinion que je viens dnoncer.s —— FF Jag skyndar nu att svara på den fråga ni framställer iatseende på Decemberdagarne. Jag hade aldrig:hör talas-om, att man den 4 December lika litet som nägonjannan dag vid dennatidpunkt :skulle hafva skjutit På trupperha från fönstren vid Boulevard; Poisonniere; Bonne Nouvelle eller nägon annan boulevard, vare sig i anfallseller försvarsväg. Jag är tvärtom öfvertygad att intet enda skott derifrän blifvit aflossadt. Det töll, säsom ni vet från barrikaderna skott, som tillochmed länge läto vänta på sig, men — sä vidt jag vet — ej ett enda från fönstren vid boulevarderna, — och de petsöner jag frögat och af hvilka flera hade varit: mer -olter mindre I tillfälle att känna motsatsen, om den egt rum, hafvs styrkt mig i den öfrertygelse jag här framställt. —