Aftonbladet – 21 december 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 21 Decemper. Fr general-tull-direktören och intressenterne uti Fredrikshalls sockerbruk. En fråga, som i och för sig sjelf kan synas vara af mindre betydenhet, men som genom sin behandling. erhåller en ganska stor vigt, beror för närvarande på kongl. kommerskollegi utlåtande. ö Som bekant är inköptes för nägra är sedan af ett svenskt handelshus i Götheborg, hrr Röhs Brusewitz, ett gammalt nedlagdt sockerbruk i Fredrikshall uti Norge, hvilket, på grund af ett monopol af 1817, ansägs berättigadt att med norska och svenska fartyg tullfritt införa räsocker för sitt behof. Detta privilegium utbyttes sedermera 1550 mot en resolution af norska regeringen, hvarigenom Fredrikshalls sockerbruk berättigades att intill den 1 Juli 1854 tullfritt importera 15 millioner räsocker, samt derjemte tillförsäkrades en premie af I sk. norskt pr I vid exporten af det raffinerade sockret; hvadan det skulle blifva möjligt för norska sockerfabrikanter, hvilka i Sverige ätnjöto licenee af half tull, att Hit importera raffinad af vida lägre än. vära egna fgbyikanter betala för råvaran. ä likväl Rikets Ständer och Kongl. Msj:t förhöjde tullen på raffinad med ett mot premien svarande belopp, har denna premie för imorten till Sverige sedermera försvunnit. Emellertid legagunde Fredrikshallsbolaget rättigheten till tullfri import landvägen (af högst 50 5 hvarje gång) på ett sätt som uppenbarligen icke var med författningens mening öfverensstämmande, hvilket åter ä svenska regeringens sida föranledde en restriktiv förklaring af 85 i 1825 års handelstraktat med Norge. Vidare sökte bolaget dels kreditupplagsrätt för raffineradt socker som det hit till riket införde, dels befrielse från tullstämpling för norskt socker eller ock ned: sättning i beloppet af de för stämplingen utgående afgifter; men dessa ansökningar blefvo-af Kongl. M:t afslagna. Sedan en metod att genom rotation utur räsockret utdraga sirapen och bereda det till s. k. farineller gult pudersocker på sednare ären blifvit i utlandet mycket begagnad och förmodligen äfven införd vid Fredrikshalls sockerbruk i Norge, uppstod fråga att af detta nya fabrikat göra en importartikel till Sverige, hvilken afsigt naturligtvis är gansta loflig. Em sädan import kunde likväl ieke med fördel för norska sockerbruket ske, så vida icke tullen derför blefve mycket låg, hvarigenom detta fabrikat skulle kunna användas såsom räämne för raffinaderierna härstädes. Af sådan anledning gjordes ett försök att få till Götheborg infördt fem lädor dylikt farinsocker emot tull såsom för råsocker. Tulldistriktehefen var likväl tveksam huruvida varan kunde i sådan egenskap förtullas eller om den borde draga tull säsom raffinad. Han förfrågade sig således i ämnet hos general-tullstyrelsen, som under den 29 sistl. Maj derå meddelade det svar: att då enligt de yttranden som styrelsen, rörande beskaffembeten af iträgavarande ssocker, infordrat från tvenne soekerbruksidkare härstädes samt föreständaren för Kgl. Teknologiska institutet, de förra förklarat varan utgöra halfraffineradt socker, behandladt efter ny metod att utdraga sirapen genomirotation, samt. den sedhare upplyst att de insände profven i medelhalt innehålla. 91!7; sprocent kristalliserbart socker, tullstyrelsen, pä grund häraf och enär i öfrigt de i Götheborg tillkallade pbesigtningsmän yttrat, det varan vid sockerbruk undergätt kekning och rening, arsög omnämnde parti socker vara närmast bänförligt till krossadt lump eller Havanna Terres och säsom sådant böra förtul