månad, för hvilka yrkats ansvar enligt 3 4 11 mom. tryekfribetsförordningen jemförd med 60 kap. 5 missgerningsbalken. Äfven har käranden begärt, att tidningens förläggare, f. d. v. notarien Fraus Sjö-! j berg skulle kallas för att upplysa hvar den ansvai rige Nygren kan vara att anträffa. Mälet är lottadt på 4:de afdelningen. i — I dag förevar å rädstufvurättens 3 afdelning förut omnämnde tryckfrihetsmälet emellan hr barog j Cederström och hr mag. Bergstedt, hvarvid anmäldes; att samtlige utsedde jurymännen med undantag af hå): sekreteraren Myrberg, åtagit sig uppdraget. För ut? seende af juryman i hr Myrbergs ställe valde råd? stufvurätten auditör Blanche, målare-åldermannen Gustafsson och och grosshandlaren Höglund. i dessa blifvit ojäfvige förklarade, uteslöts af käranden auditör Blanche och af svaranden målareäldermannen Gustafsson; hvadan grosshandlaren Höglund säledes: l Sedai skulle kallas till den redan för juryns sammanträde bestämda dag nästa lördag; men emedlertid skulle; i händelse grosshandlaren Höglund atsade sig upp draget, kompletteringsval anställas. i morgon tisdag. — Vid rädstufvurättens 6:te afdelning förevar i fredags ransakning, angående den penningestöld, som i slutet af sistl. November föröfvades å skepparen Tha! lins vid Nybrohamnen liggande fartyg och derför sjömännen Erie Olsson och Anders Sköld (den förret i Thalins tjenst) blifvit angifna och häktade. Vid förhöret var, i närvaro af de tilltalade, skepparenji Thalin tillstädes genom ombud, som berättade, rö-! rande förloppet af stölden, att sedan Thalin, för att! mera obehindradt kunna verkställa något arbete -ä! fartyget, afklädt sig sin pähafde tröja och lagt den-. samma på kajuttaket, hade Thalin, då han efterslutadt arbete äter påtagit tröjan, saknat sin deruti för-! varade plänbok, innehållande kontanta penningar tilll ett belopp af omkring 100 rdr bko i diverse sedlar.: Som nägra andra personer än Eric Olsson och Sköld under tiden icke vistats om bord och begge vid stöldens upptäckande redan aflägsnat sig frän fartyget, hade Thalin haft all anledning -misstänka dessa för tillgreppet. Han hade straxt anmält förhällandet för polisbetjeningen, dä Eric Olsson öch Sköld blif-l. vit efterspanade samt redan päföljde morgon ertappades ä ett. kaffehus vid Österlänggatan, der de tillbringat natten. Eric Olsson, som innehade -plänboken, ehuru endast obetydligt fanns qvar af pennin-l: garne, erkände då att han och Sköld begätt stölden, : men Sköld nekade. L Sedan Eric Olsson, enligt hvad öfverstäthållarembetets protokoll utvisade, under förhöret i konglpoliskammaren: sökt intala, att han af Thalin fått plänboken siganförtrodd och derefter i sällskap medl; Sköld förskiograt penningarne, hvilka endast skullel: utgjort 33 rdr rgs, medgaf deck Olsson nu inför rät-l, ten, att han vid det omnämnda tillfället olofligen ta-: git plånboken utur Thalins tröja och derefter gerastl: gätt i land tillsammans med Sköld, som varit med-l: vetande af stölden; samti dennes sällskap besökt ätskil-! liga näringsställen och slutligen sednare på aftonen l! tagit in på ett kaffehus vid Österlånggatan, hvarest j de förtärt en mängd spirituösa drycker och äfven bjudit :uppasserskorna på stället, Carolina Westerdahll, och Christina Isacsdotter, hvar sin toddy. Den påföljde natten hade de tillbringat på kaffehuset och lj andra dagens morgon blifvit gripne. Att plånbokenle innehällit mera än 33 rdr kunde Eric Olsson likväll! ioke förmäs att medgifva. j Sköld, som emellertid hällits förvarad i rättens förmak och härpå inställdes till förhör, pästod der-) emot, under enstindigt förnekande af all kännedom j om stölden, att Eric Olsson för Sköld uppgifvit att den förre fält penningarne af Thalin; och hade dettal, ej heller kunnat förefalla Sköld besynnerligt, då han ej kände huru de hade sina affärer sig emellan.lq Han såg Eric Olsson innehafva blott 33 rdr rgs.js För öfrigt kunde Sköld ej förneka att ban hela ti-l den sällskapat med Eric Olsson och intagit förtäring, såsom denne redan omtalat. 4 Efter denna Skölds förklaring inträffade nu underl! fortsättningen af förhöret en omständighet, som, utom det att den tydligt ådagalade Skölds brottslighet, äf; ven kunde anses säsom ett bevis på den stora nyttal; cellfängelset under ransakningarne medförer. Dåll nemligen ordföranden i anledning af stridigheterna il de tilltalades förklaringar, för Sköld upprepade Ericlt Olssons nyss förut afgifna bekännelse om stölden och ls Skölds medvetenhet deraf, vänder Sköld sig till Eric Olsson, fixerar honom skarpt och söker, med ett uttryek i rösten, som tycktes ligga midt emellan hot och vänligt öfrertalande, förmå honom att ändra sig och instämma uti hvad Sköld sagt. Se så, mins du inte nu hur det var? Hvarföre bekänner du inte riktigt? Sade du inte för mig att du fätt pengarne af skepparen? Nog mins du det nu? Med dessa frågors upprepande till Eric Olsson, som var betydligt yngre och uppenbarligen af ett mera vekt och böjligt sinnelag, lyckades också Sköld till en början i sitt försök, så att Eric Olsson, vare sig af räddhäga eller af annan orsak, slutligen bejakade hvad Sköld tillsporde honom samt återtagande sin bekännelse förändrade uppgifterna till likhet med hvad Sköld berättat. Men sedan Sköld ännu en gång fått afträda ur domsalen och Eric Olsson, ensam inför rätten, erhållit lämpliga förmaningar att icke afvika ifrån sanningen, vidblet han sin första utsago och erkände, synbarligen rörd till änger, att han vid penningarnes genomräknande på kaffehuset, i Skölds närvaro, för denne omtalat att han stulit plänboken. När Sköld-äter infördes sökte han väl ytterligare inverka på Erie Olsson, men denne stod nu fast vid sanningen. q Hade dessa tilltalade, i stället att förvaras i eeller, hällits häktade tillsammans, utan tvifvel skulle Sköld, medelst en grundligare bearbetning, nog-wvetat på förhand ställa om det bättre och gossen hade kanske drig bekänt, RN Sköld, som väl röjde mycken förlägenhet då han såg den vändning saken nu fätt, men likväl fortfor att neka som: förut, äberopade härefter till vittne närvarande sjömannen Sjölund derom att denne skulle sett då Thalin lemnade plänboken åt Eric Olsson. Sjölund hördes på vittnesed, men förklarade att han sä mycket mindre kunde upplysa. nägot härom, som han vid tillfället icke ens varit embord ä fartyget. Slutligen hördes Carolina Westerdahl och Christina Isaesdotter. De medgäfvo Erie Olssons uppgifter rörande dennes och :Skölds tillhåll på kaffehuset, att de tillsammans. med dem intagit toddy och hvardera af Eric Olsson bekommit 2 rår bko för de tilltalades nattlogis. Äfven hade begge sett Eric Olsson innehafva penningar, till ett belopp af 33 rdr; men de bedyrade tillika att. de hvarken fätt förtroende om någon stöld (Hvilket Eric Olsson också vitsordade) eller i öfrigt kunnat ega anledning misstänka nägot i det afseendet, då de tilltalade voro sjöfolk och dessutom Sköld utgifvit sig för egen skeppare — en omständighet; som likväl Sköld nu förnekade: Sedan icke dess mindre-Thalins ombud ä Westerdahl och Isacsdotter. yrkåt-ansvar för delaktighet i Olssons och Thalins brott, blef mälet uppskjutet tilll nästa thorsdag, då dels mälsegaren skulle inkomma i med bestämd uppgift. på beloppet af de stulna penningarne och dels andra upplysningar i saken införskaffas. — Genom utslag i dag förklarade rådstufvurättens fjerde afdelning häktade förre drängen Olef Olsson, angifven att hafva under. sistlidne höstmarknad föröfvat inbrottsstöld utur ett fabriksidkerskar Sändström tillhörigt rharknadsständ, icke kunna fällas till ansvar i mälet, hvåremot qvinspersonen Clara Carlsson, hvilken befunnits innehafva nägra af de stulne effekterna, dem hon -uppgifvit sig: hafva af Olof Olsson säsom gäfva erhällit, dömdes att för handel med misstänkt person böta 3 rdr 16 sk; bko eller, i brist at böter, undergå fyra dagars fängelse vid vatten och 1L.Ad I aftpnandae Butinetnorsnnan fFlhuntina SYlesnn RR? ne PRE FTF ET SD nen ps yn 8 ff nn bg pt ln YAN Vg RP EE Ta