Aftonbladet – 8 december 1852, sida 1

Article Image
våra barn och hafva en mäktigare infiytelse på bildningen af dessas sginnelsg än vi sjelfva, ty de äro ett slägte, som barn alltid gerna hylla sig till och efterapa. Om Eva, till exempel, icke vore englarenare än vanliga barn, så skulle hon vara förlorad. Vi kunde lika gerna låta kopporna grassera bland dem och inbilla oss att våra barn ej skulle blifva smittade, som att låta dem förblifva okunniga och Jastbara, och tro att våra barn ej skola lida deraf. Likväl förbjuda våra lagar bestämdt och strängt hvarje verksamt allmänt uppfostringssystem; och de göra det visligen: ty börja bara och uppfostra grundligt en enda generation, och hela inrättningen flyger i luften. Om vi ej då gåfvo dem sin frihet, skulle de taga den sjelfva.n Och hvad tror du skall bli slutet på allt detta?. sade miss Ophelia. Jag vet icke. En sak är visg, och detär, att det går en budkafle genom all verldens folkmassor, och en vredens. dags äri antågande, som kommer förr eller sednare öfver oss. Det är samma tanke som arbetar i Europ England, och i detta land. Min mor brukade talr tusenårigt rike som skulle komma när Kristus tog re ringen, och alla menniskor blefvo fria och lyckliga. Och hon lärde mig som barn att bedja, Tillkomme ditt rikels Ibland tänker jag, att all denna suckan och jemmer och rörelse bland de dödas ben förkunnar annalkandet af hvad hon sade skulle komma. Men hvem vågar motse dagen då Han kommer?, : Augustin, jag skall säga dig en sak: ibland tycker jag som om du vore bra nära Guds rike,, sade miss Ophelia, i det hon lade ifrån sig gticksömmen och betraktade sin frände med öm oro. ; ,Tack, kusin, för er goda tanke om mig; men det går upp och ned med mig — upp till himlens portar i teorin, ned i jordmullen i praktiken. Men det riuger till qvällsmål — kom iåt 088 gå, — och sög inte nu att jag ej hållit ett rätt bastant och allvarsamt tal för en gång i mm re 16 Marti id bordet gjorde Maria en auspelning på tilldragelsen med Prue. Ei tror väl kusin, kon i försting 4 hon, att vi äro barbarer allihop.n . 1 E

8 december 1852, sida 1

Thumbnail