Aftonbladet – 6 december 1852, sida 2

rverkligad. Sådana ord och sådana bilder sola ej vara förlorade för den ungdom till vilken de talas. Vi önskade att de kunde öras längre än inom universitetsstadens mur. Hvarför skulle ej bokhandeln till hela ationen sprida allt det betydelsefulla, som id festliga tillfällen af bildningens högsta väkre talas till nationens bildningssökande ungom? Vi kunna här blott flyktigt följa hr BergJk i hans lärorika framställning af fredsleens tidigare historia. Det var hjertats nille,, säger den lärde författaren, som ledde n sednare fredsapostel, den namnkunnige Jean acques Rousseau, att bättre än samtiden statsvän genomtränga djupet af politiskt snille och! kedomen af sann menniskokärlek i Henrik V:s ofvannämnda fredsplan. Det är sammoal dödliga tänkare; som ur ett halft sekels glömka uppgrof den ädle Castel de S:t Pierres ögtänkta arbeten för samma syfte. Fredsleen, från början odlad af konungar och tatsmän, samt värnad och fostrad af mennikovänner och tänkare fann uti den skarpsinige Bentham gin rättslärde förespråkare, til: ess slutligen äter en tänkare af första ordningen. mmanuel Kant, kort efter freden i Basel framade det berömda verket Zum ewigen Frieen. Det är iden om ett ständigt sig utidgande statsförbund, med dess permanenta ongress eller förlikningsdomstol, som ligger ll grund för Kants, liksom föregående tänares förhoppningar på möjligheten af kriget örekommande, Och härmed, säger vår författare, var dertonde århundradets direkta förarbete för jen ständiga freden afslutadt, och frågan var ärdig att tagas i folkens hand. Men huru folken tagit frågan, en af kristenlomens förnämsta praktiska frågor, omhand, uru denna stora sanning, oaktadt hånet och ;espottelsen, sjunker djupare i folkens sinneo, muru äfven den skandinaviska ungdomen adlat ina glädjefester till en nordisk fredskongress, let erfar läsaren bäst af vår författares egen ramställning, hvars sednare del vi taga oss ribeten att längre ned i bladet meddela i less helhet. et — Med anledning af chefens för topografiska kären, generalmajoren Akrells hemställan, i fräga om årligt insändande från K. M:ts samtlige befallningsnafvande af uppgifter, angäende gästgifvaregärdarne ch afständen dem emellan, till begagnande vid nya upplagor af den utaf bemälde generalmajor utgifna vägkarta, har K. M:t, enl. S.T.;, behagat förordna, att vid innevarande ärs slut de förändringar med gästzifvaregärdar och afstånd dem emellan, som inträffat sedan 1849, och sedermera hvarje är de förändringar af sädan beskaftenhet, som under loppet af nästföresående år egt rum, skola af K. M:ts samtlige befallningshafvande, hvar för sitt län, till chefen för topografiska kören uppgifvas, antingen uti särskild skrifvelse eller, der så lämpligen ske kan, medelst insändande af försa bladet af December mänads till landskansliet äåterlemnaåde dagböcker, ä hvilket alla behöfliga uppgifter rörande gästgifvaregärdar och väglängder finnas utsatte; börande, dä inga förändringar under äret inträffat, underrättelse derom jemväl till chefen för berörde kär afgifvas. FREEMAN — Examensdagar vid Stockholms offentliga läroverk höstterminen 1852: d. 7 Dec. kl. 10 f.m. i Clara högre lärdomsskola. d. 10 10 i Maria d:o d:0. d. 8 10 i Jakobs h. apologistskola. d. 11 10 i Catharina h. d:0. d. 13 11 i Nikolai lägre d:0. d. 13 10 i Ulrice Eleonore d:o. d. 13 i Adolf Fredriks d:o. i Stadens allm. barnskola. i Norra d:o d:0. i Södra d:o å:0. n p 10 i Hedvig Eleonore d:o. i Kongl Djurgårdens skola 2 : rg svs TITvVvIgIsvI vg vysvsrsrsvr varv SoS — Man läser i Örebro Tidning för dem 1 dennes: Af direktörerna i jernvägsbolaget hafva hrr gretvi A. E. v. Rosen, grosshandlaren Loven och brukspa tron Montgommery Cederbjelm jemte Sir John Ren nie och bolagets sollicitor i England Mr Edmand samt bolagets sekreterare, kgl. sekreteraren Forsseliu anländt till staden. Gärdagen gjordemämnde herra besök hos länets höfding samt-stadens borgmästare och hafva dervid förmodligen äfven träffat aftal an zäende öfvertagandet af den plats som Örebro stac anvisat till kostnadsfritt begagnande säsom bangård Härifrån lära de nämndestyrelsens ledamöter begifv: sig till Stockholm för att der, efter att hafva verk ställt den föreskrifna depositionen i Statskontoret a 200,000 rår bko, erbålla vederbörligt tillständ att fö retaga arbetet, hvilket man ämnar börja före helgen vid stationen i Örebro samt med bibanan till Skebäck — Sir John Rennie, Mr Edmands och grefve Adol von Rosen hafva nu trän Örebro anländt till hufvud staden. ERSrERneSeOE — Från Westerås meddelas följande beskrifnin öfver högtidligheterna den 1 dennes. Kl. 12 anträc des under signal af stora klockan processionen frå biskopshuset, och deltogo deruti utom biskopen oc konsistorii öfriga ledamöter, länets höfding, ehefe för Westmanlands regemente i förening med flera samma regementes officerare, äfvensom stadens bor; mästare m. fl., hvartill vid gamla skolhusbyggnade lärarepersonslen och skolans ungdom slöto. sig. Vi ankomsten till grundgräfningen för den nya skolhu I byggnaden afsjöngs af valda röster en för tillfället I I biskopen författad bönevers, hvarefter biskopen me tillämpning af det vackra spräket Om Herren ich bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derp bygg: uti korta men väl lyckade ordalag förklarade stw j dens vigt och betydenhet, samt under kanonsalut oc ien ofantlig folksamlings närvaro nedlade en bl ;l dosa med -deruti förvarade guld-, gilfveroch koppa I myat, slagna under Oscar I jemte en förgylld gil rlverskifva, hvarpä var inristadt ij MDCCCLIIL Cal. Decemb. Die OSCARIS REGIS -Augustissimi H oo. Fundamenta Jecit Christ, Er. Fahlerantz : Ephorus Scholarum et Episcopus å Dioeceos Arosiensis. Akten afslöts med afsjungandet af tvenne vers