Aftonbladet – 6 december 1852, sida 1

0 min goda, lilla kusin,, sade Augustin, i det har kastade sig på golfvet och lade hufvudet i hennes knä teg det ej så för grufligen allvarsamt! Ni vet att ja; varit en lättsinnig sälle i all min dar. Det roar mig at pipa er — det är hela saken, — bara för att se er rik tigt uppspelad. Jag anser er verkligen för så förtvifladt oegennyttigt god; det pinar mig riktigt att tänka derpå. Men detta är en mycket allvarsam sak, min göd: gosse, min kära Augustin,, sade miss Ophelia och lade handen på hans panna. Förtvifladt allvarsamn, sade han; och jag — men ser ni, jag vill aldrig tala om allvarsamma saker i stark hetta. Med de här moskiterna och qvalmet kan eh menniska aldrig komma sig för med någon riktigt sublim moralisk flygt; och jag tror minsann,, sade S:t Clare, i det han uppstod, att jag hittat på en teori här vid lag! Jag förstår nu hvarför nordiska folkslag alltid äro dygdigare än söderländska — jag ser nu klart i hela saken. O, Augustin, du ör just en gyckelmakare I Är jag? Nå jag tror ni har rätt i det; men för en gång i min lefnad vill jag nu tala allvarsamt; men ni måste ge mig hit den der orangekorgen! — ger ni, ni måste stärka mig med Juktvatten och muta mig med narmnam, om jag skall gripa mig an med ett sådant herkulesarbete. Se så,, sade Augustin, i det han öppnade korgen; nu vill jag begynna. När detide menskliga tingens lopp varder nödvändigt för en mennigka att hälla ett par, tre dussin af sina -medkräk i fångenskap, då äskas ett nödigt afseende å samhällets opinioner — . Jag kan ej finna att du blifvit allvarsammare, sade miss Ophelia. Vänta litet, det kommer strax — ni skall få höra. Summan af saken är i korthet den,, sade han, i det hans vackra ansigte plötsligen antog ett uttryck af allvar och värdighet, beträffande frågan om slafveriet i sin allmännet kan, finnes, skulle jag tro, icke mer än en mening. Plantörer, som hafva att förtjena penuvingar derpå — prester, som hafva plantörer att ställa sig in hos — statsmän, som behöfva detsamma för att herrska — måga vrida och vränga språk och sedelära till en grad som måste. sätta rerlden i förvåning öfver deras uppfinningsgåfva; de kunna v