SA TTVREEIRON SLAS. SE BSIOLtieg ULSTER Mvu Åt TUe6 MSE arbete, isynnerhet som vi på de sednare dagarna ej varit mycket besvärade af detsamma. I vintras försökte Jacob; jag och en svensk musikant, Skånberg, att sänkd ett häl under ett obebodt hus i Hongtown, men vi kunde ej komma till botten för vatten skull, ehuru vi hade en god pump: vi hafva nu förnummit, att andra personer gätt ner i samma häl, och tagit mycket guld; sä gär det till i Californien. J kunnen häraf draga den slutsats. ben en minare får ej sky för vatten; han mäste för ndigt stå i vatten; detta är ej godt tör helsan, VC så länge vi nyttjade läderstöflar kunde vi aldrig hälla oss torra om fötterna, ehuru mycket vi än bjödo tillmed flitiga ombyten; nu nyttja vi kautschukstöflor, som fullkomligt utehälls vattnet; ett par sädana kosta doll. 9 ända. till doll. 16, dä de äro af bästa slaget; detta inom parentes, vidare om vaskningen. Längsumpen bestär af en lång ränna som vidgar sig i nedre ändan, hvares finnes en jernplåt cirka 3 å 4 fot läng, med er mängd runda häl; under jernplåten stär en läda, afdelad i tvenne rum, ställd på lut; genom längsumpen rinner vatten beständigt under vaskningen. Vattnet ledes från en ofvanföre byggd damm till längsumpen medelst slangar sydda at grof och tät duk; som slan garne kunna krökas i alla direktioner, så är man härigenom i stånd att flytta långsumpen för hvarje dag, hvilket ock är nödvändigt allt efter som arbetet förtgär. Guldet och de minsta stenarna nedfalla genom hålen på jernplåten i den understäende lädan; guldet säsom tyngst lägger sig på botten; de lätta partiklarna, som jord och smästen, bortföras af vattnet som för beständigt strömmar. igenom hälen öfver lädan; dock stannar alltid en mängd jord och smästen qvar i lädan; men om nu lädan är rätt ställd och tommen eller sumpen skötes rätt, sä gär ej nägot guld bort, ej en gäng det finaste. Ena person stär och rör för beständigt i sumpen, för att aftvätta och nedkiafsa de större stenarne, hvilka stanna ofvanpä jernplåten och med en skofrel bortkastas af den person som stär vid tommen. Möller har här skött tommen. Dä vaskningen för dagen är slut, tages den jord som finnes uti lädan uti en vanlig vaskpanna af bleck (i form af en mjölkbunke, men med sluttande bräddar) och i densamma renvaskas guldet, då man får se hur mycket man har för dagen. Af nyfikenhet gluttar man vanligen först i tomlädan, då man kan se om man :har mycket eller litet: Denna flod har varit arbetad i tre år, men ännu finnes här guld qvar, ehuru det blir allt svärare att få reda på det; träftar man på ett ställe, som förut ej varit rördt, så betalar det ganska bra. Vi gjorde en dag doll. 44, en annan doll. 32, men somliga dagar få vi nöja oss med doll 9 å 10, så olika är det. Bäddrocken (bäddklippan) är ej alltid jemn på botten; utan Har sänkningar och fördjupningar i alla möjliga direktioner, ofta ganska djupa (de kallas på engelska crevices); dessa sökas med begärlighet af minaren, emedan han vet, att det mesta guldet finnes der. Ofta både sopas, tvättas och skrapas sädana ställen. Af Donnaus passagerare har ej nägon, så vidt vi känna, hittills gjort någon lycka; dem lyckligaste af oss alla har varit Ferdinand Horn; han lyckades komma i kompaniskap med en Amerikanare vid namn Thompson och fick ett godt claim. Han sades i våras hafva gjort 1500. Otto Horn har en tid varit hos kapten Schlöer, som tillsammens med nägra an dra svenskar köpt land vid Sacramento-floden. De lega der folk, som hugga ved, hvilken skeppas till St. Franciseo.De hafva egen skuta eller skonare; Otto Horn lärer nu vara på Bidevells Bar vid Feather River. Ekenstam är i kompani med en svensk, Virström fru; de hade under vintren boardinghöuse spisqvarter i Sacramento, men lära derpå ej hafva förtjenat mer än lefnadskostnaden; de sålde sitt hus i Sacramento med vinst och hälla nu boardinghouse på Bidevell:s Bar. Der lärer det gå bra för dem. De som hälla boardioghouse göra ofta pengar ganska snart, då det lyckas dem att få en mängd kunder. Det är doek äfven mänga som göra förluster derpä. Wilhelm Forsslund och Sydow hade en tidl goda platser på ett mynt i--St. Francisco; jag tror de hade doll. 6 om dagen, men myntet afstannade för nägon tid sedan; jag vet ej om det äter börjat operationer, eller ej. Edward Forsslund är på Rich Bar, högt upp pä Feather River, i kompani med flere Amerikanare; de ämna der fluma (afleda) floden; hurul det lyckas vet man ej; de väntade sig dock en rik skörd. — Lindblad säges hafva dött på hemresan. Ringberg, en stadig och förhoppningsfull utg man från Westervik, dog pä en prospekttur. Djurson från Stockholm dog på lasarettet i Sacramento; det är, hårdt att sluta sina dagar i ett fremmande land, utan enl vän eller anhörig, som tillsluter ens ögon. Mörneri stannade i Valparaiso; bonom lärer det ej gä bra, men det är hans eget fel; han fick genom kapten Schlöer mycken bjelp i Valparaiso af en rik snickare derstädes, hr Appelgren, hvilken dock nu lärer hafva tagit sin hand från Mörner, sedan han lärt känna honom. Kahn, finnen, var häruppe och minade under vintren, höll sig i början temligen skickligt, men började snart åter supa. Vi hafva nu om dagarne här en gruflig värme, 36, 37, 38 ja till och med 40 gr. varmt i skuggan; det är nästan så varmt, att bjernan kan smälta; wil arbeta derföre ej midt på dagarne, utan söka oss då skydd under träden, men det vill knappast bjelpa. Mängen prisar Californiens klimat, men vi tycka att let är alltför varmt och torrt om sommaren, och alltför mycket regn om vintren; om sommaren är marken upptorkad och man plägas dä af ett ohyggligt damm; om vintren åter är marken så upplöst, att man går säsom i en lerlafve; klimatet anses visst torrt och helsosamt, men ehuru kroppen nästan beständigt hälles i transpiration, äro vi (Leo och jag) dock utsatte för reumatism; detta är ock fallet medl: tera minare, hvilket troligen kommer sig; derat, att le mäste hällas så mycket i vatten. — Allt gräs är nu redan för flera veckor sedan upptorkadt och vissnadt; kullar och backar äro bruna och presentera ett vedröfligt utseende; buskar och träd hälla sig, förunderligt nog, gröna. I Californien finnes ej säsom . andra sydliga länder hvarken några vilda frukter ller bär, med undantag af ett slags vindrufvor, som rexer utefter de större floderna, samt björnbäruppe i vergen. Hvad som hittills för det mesta odlats i Californien af sädesfrukter är nästan uteslutande korn ch hafra; ofantliga kornfält hafva i är här skördats. än man vid namn Norris (säges vara en norsk eller lansk sjöman, som kom hit under den riktigt syllene tiden, var lycklig i sina företag och köpte en stor trakt land i grannskapet af Sacramento), bade pj mindre än 2000 acres med (1 acre — 28 kappland) korn; få hafva så mycket, men många hafva 50 aå 100 acres; ehuru brukningskostnaden och utsädet går till mycket pengar, sä förtjena dock de som hafva apitaler bra med pengar, ty kornet gäller nu 37 aå 10 rdr pr svensk tunna och i vinter troligen dubbelt; let fordras dock ett stort kapital för att här, der lagspenniogen för närvarande är doll. 3 pr dag och maten, kunna börja en sådan operation. Den som lar kapital kan här förtjena på landtbruk, men för len som ej har nägot är bättre att gåiminorna; han nar der hoppet om att der träffa pä något, som vill betala honom för sitt arbete och sin ihärdighet. Leo och jag skulle ej vilja bosätta oss i Californien, ty eburu mycket än dess klimat prisas, tycka vi att det ir för varmt och torrt om sommaren (sommarvärmen ir tryckande: för. kroppen) och för vätt om vintren. Utom korn, hafre, potatis odlas här äfven något hvete, nen ännu i liten skala, ty här finnas ej ännu några njölqvarnar; hvetmjöl hitföres från Chili och Förenta Staterne; det kostar från 8 till 12 cents pr B. Vilare oålas käl, rofvor, rötter och alla slags trädgårdsrexter. Många farmers, som sälja sina små gärdar Staterne (med Staterne menas Förenta Staterne i Norra Amerika) och komma hit, för att taga upp and anse sig bedragna i sina förhoppningar; jag hörle en farmer frän Illinois säga: vore det ej för gullets skull, så fingo nog de stackars Indianerne be