För att förbereda Polens införlifvande med Sverige började konungen nyttja den polske ( rädfrägade my isk atri reg r, SAS01 vo mm HH C kunde som kung i Sverige ändra religion oci antaga den ka!olska m. m. Såsom särskildt märkvärdiga, äfven för utländska häfdaforskare, böra anses flera bilagor, t. ex. Katarinas och Carl. Fersens brej till Gustaf? samt Marie Antoinettes till Katarina, afhandlande de franska sakerna. Det sista kapitlet afhandlar inre förhållanden samt Gustafs död. Det märkligaste som bär förekomraer är upplysningarne rörande hertig Carl, som på goda skäl alldeles frikännes från medvetande eller deltagande i kungamordet. För att lära känna hertigen bör man ej underlåta att fästa vigt vid följande omständigheter. Hertigens innersta tänkesätt under 1789 års statshvälfning afslöjas bäst genom en scen, då han talar under magnetisk sömn. Här finna vi äfven sannolikaste orsaken till hertigens svalnade eller passiva sympatier för de missnöjda och på visst sätt anslutning till konungen, hvilken man brukat förklara såsom endast härrörande af erkänsla för bekomna kontanter. Det finnes -ett protokoll, undertecknadt af hertiginnan, Bonde, De Geer, Reuterholm och Silfverhjelm enligt hvilket hertigen i Febr. 1789 varit magnetiserad af. Silfverhjelm i nämnde personers närvaro och hvarvid han i magnetisk sömn tillrådt Reuterholm att vara salldeles passiv,, — nalldeles afhålla sig från Riddarhuset., — nej vara het:, — ,akta sig för högfärd på det han ej må falla i samma fel som de hvilka varit utkorade,; men blifvit förbannade,;. — och om . sig sjelf. säger han i sömnen, att jag ej får blanda mig i riksdagssaker, hvarken hvitt-eller svarty utan vara helt passiv. Men skulle : våldsamheter . förefalla, skall jag deremot göra föreställningar och gedan vara helt passiv vid allt hvad som händer. Detta bör ord för ord skrifvas upp till min upplysning, när jag vaknar., När man vet huru djupt inflytande sådana stämmor egde så väl på hertigen som på Reuterholm (hvars hufvudfek här voro angifna), kan man antaga, att detta varit hufvuddriffjedern för deras passiva politik. Hertigen hade konungens förtroende och Renuterbolm reste utrikes. Yttermera bör märkas; att hertigen allt efter 1789 war i spändt förhållande till adeln, som förut kastat på honom såblida blickar... Detta vederlägger tillräckligt alla anklagelser rörande delaktighet i adelns stämplingar. Hertigens bref till Gustaf under: riksdagen i Gefle visa godt förhållande mellan bröderna. Och ganska betecknande är en af de sammansvurnes, grefve Ribbings bref af.1793 till hertigen. deri han tackar för dödsstraffets förmildrande, hvarvid han. begagnar tillfället att yttra sin glädje öfver det liberala system och den tryckfrihet hertigen såsom riksföreståndare infört, samt slutar med att än en gång aflägga sin hyllning för den, som gifvit lifvet åt personer, som misskänt er och som ingenting väntade af er. Till skam. för mitt omdöme var jag ibland deras antal:, ma. mm. Historien om De-Besche, som skulle strax efter mordskottet besökt hertigen liggande på en soffa i full uniform, vederlägges fullkomligt med Cass. Reuterskölds berättelse, att an var den förste som vid tillfället träffade hertigen, sofvande i sin säng. En intressant episod bilda Reuterholms resor 1789—90 efter hans högst märkvärdiga resejurnal. Hans förhållande till svenska ministern Stael i Paris är något i sitt slag ganska eget. Staels bref till Reuterholm äro i sanning en högst egen företeelse midt i fritänkeriets tidehvarf, midt i-det sensualistiska Paris. Det svnes af dessa förhållanden icke alldeles omöjligt, att Reuterholm haft någon medelbarlig del i den brytning uti franska litteraturen, som Staels snillrika fru åstadkom. Reuterholms resjurnal belyser denne märklige man på ett högst eget sätt. Hvad ran utan tvekan kunde påstå, det är att denne man var en rikt utrustad natur, full af. både fel och förtjenster, men framför allt säkert en af de intressantaste personligheter att närmare lära känna, hvilka vår nyare häfd omtalar. Rörande katastrofen 1792 förekomma flera nya upplysningar, isynnerhet beträffande den vidsträckta utgrening denna komplott egde. Allmänheten afvaktar med spändt intresse fortsättningen af detta sakrika arbete och stannar i särskild förbindelse hos samlaren at dessa minnen, som ej. i likhet med mången annan vårdare eller egare af allmänna eller enskilda papper afundsjukt undanhåller dem för det fosterländska deltagandet.