Aftonbladet – 2 december 1852, sida 3

de585A unga personer och det drojac fJ lange innaa Säll och Brita Stina voro fästman och fästmö. Detta angenäma förhällande fortfor i tvänne är, men då fatrade Säll tycke för en avnan flicka vid namn Karin som tjenade hos herrskapet på bruket. Säll, som hade tur hos könet, vann äfven framgång hos Karin, och en vacker dag slog han helt simpelt upp med Brita Stina och förlofvade sig med Karin. Brita Stina försänktes genom denna trolöshet i den djupaste sorg, som smäningom öfvergick tili ett fast beslut att på Jall hämnas för den skymf bon lidit. Men huru verkställa denna hämnd? Vi skola längre fram få se hurusom förderfliga omständigheter kunna bereda utväg för verkställigheten af ett fattadt ondt beslut. Brita Stina började sin vendetta med att vid hvarje sig yppande tillfälle söka göra Säll skada. Sä undansnappade hon emellan Juldagen och Annandag jul sistlidne är, då Säll legat i hennes föräldrars bus, dit hon dä äter flyttat, en urkedja af bomullsgarn : med linvirkade: perlor, hvilken han erhållit-säsom julgätra af sin nya trolofvade. Vidare undangömde hon: päföljde Februari mänad ett Säll tillbörigt fickur, som han haft förvaradt i brodrens hus, samt uppbrände med viktriolsyra eler skedvatten en Säll tillhörig rock och en pels: Tillen af hennes -bökanta som före ställde henne, att hon borde äterställa Säll klockan, yttrade hon: nog skall han få igen den, men intet blir det så snart; för han må väl svida bån som jag gjört.. Stadd på besök hos en ar sina bekanta, berättade Brita Stina, att hon genom en-annan person tätit uppbränna Sålls rock: och pels samt tillade: att hon snart skulle få lisa i sin själ för Sälls skull. Pä fräga hvad hon menade-dermed; svarade hon: det skall nog spörjas, för antingen skall jag ta lifvet af Säll, eller hans fästmö eller af mig sjelf. Brita Stina fortsatte sina förehafvanden med den fart att vi den 17 sistl. Augusti finna henne inför Cärlskoga häradsrätt efter angifvelse af Säll, anklagad, dels för det hon den 6 nästföratgängne April, efter förut yttrad afsigt att skada Säl till lifvet, försätligen slagit skedvatten öfver Sålls ansigte som deraf blifvit skadadt, dels ock för tillgreppet af Sälls fickur, som icke blifvit honom äterstäldt. Ransaknicgen blef, då Såll begifvit sig från orter och icke kunnat med kallelse atiträftas, denna gång uppskjuten, men fortsattes den 3 sistiidne September. Sedan åtskillige vittnen blifvit hörde, uppmanades Brita Stina till bekännelse, men förnekade hänfullt och trotsigt att hafva begätt de mot henne angifna brott samt fortsatte dermed, ehuru hon erinrades, att hon genom hvad vittnena berättat, vore om sin brottslighet hardt nära öfverbevisad. Som med Brita Stina ingentipg kunde uträttas utfördes hon ur tingssalen och ransakningen : utställdes genom afsagdt beslut att äter företagas ä -framdeles utsättande dag; men, efter en stunds förlopp, anmäl des, att Brita Stina numera med änger öfver sin tillförene visade fråckhet önskade få inför häradsrätten afgifra sanningsenlig berättelse om förloppet af de brott hvarför hon tilltalades. Brita Stina fiek dertöre änyo förekomma och gjorde då under tärar och med synb-r ävger följande bekännelse : Att sedan Säll, pä sätt förut är berättadt, brutit den trolofning han med henne ingått, känslor af harm, afund och hat vaknat hos Brita Stina, hvilka ävnu mera tillväxt, då Säll förbundit sig med en annaa flicka, ofvanomförmälda Karin på herrgärden så att hon; för att hämnas, beslutat tillfog: honom mnägot ondt och länge ötvertänkt huru hon dervid borde tillvägagå; att en dag under loppet af sistlidne vinter, dä hon i nägot ärende begifvit sig till Alkvittern och försänkt i tankar på sitt öfvergifna tillständ och sina bämndplanrer, grätande framgätt på Tandsvägen, Brita Stina mött en äldre, sämre klädd karl med en päse på ryggen, för hvilken hon, tillfrågad om orsaken till sina tärar, berättat sitt förlällande till SåN och sitt beslut ait göra honom skada och hämnas på honom; att bemälde mansperson lofvat henne hämnd på sin otrogne fästman, om hon af innehöllet uti en flaska, den han för trettiosex skillipgar riksgäldssedlar ville till henne öfverlemna, hällde en del i bans ögon eller gaf honom in: deraf; att Brita Stinä med begärlighet omfattat detta förslag samt för det bestämda priset köpt flaskan, den hon i anledning at den okände karlens varning att noga gömma och icke visa för nöe son, bastigt, utan att betråkta den, instoppat vid brö. stet emellan klädningen och kroppen, der den I1egat förvarad till aftonen samma dag, då Brita Stina, etter sin hemkomst från Ahlkvittern, nedsatt den under ett skjul i ladugärden; att natten emellan en söndag och mändag i Mars mänad, kort före nästlidåe päsk, Säll legat i hennes föräldrars hus, dervid hona efter fåfänga försök att återställa det fordna förhällandet emellan Säll och henne, än ytterligare stadgat sitt beslut att hämnas på honom, för hvilket ändamäl och för att häfva allt tillreds, dä Sr efter hvad Ibon anade snart skulle äterkomma, Brita Stina på I mändagsaftonen frän skjulet upphemtat ofvanberörde flaska och ställt den under en byrå i stugan; hvaremot hufvudgärden till hennes på golfvet tillredda bädd varit ställd; att SM päföljde tisdagsmörgon äter inpfunnit sig hos Brita Stina, som, då han inträdde i rummet, skyndat upp ur sängen och lindat sin venstrå arm om hans hals, samt förmätt honom att sätta sig bredvid henne på bädden, der hon till en början sökt med böner förmå honom till löfte att öfvergitva ,berregärds-Carin, men slutligen, då han förblifvit .obeveklig, alltjemt i samma ställning, med den högra handen omärkligt framtagit flaskan från sitt försaringsrum, uttagit korken och kastat innehållet i Sälls ansigte, dervid en del träftat Brita Stinas venstrå arm ech der ästadkommit ett sär, hvaraf det nu å armen befintliga ärr uppstått; samt ait Säll omedelbarligen deruppå, under höga jemmerrop, skyndat ux:rummet, hvarefter BritaStina icke råkat honom fört än de nu vid: domstolen sammaunträftat; tilläggande Brita Stina, på ffäga, att hon erkände, det rodnaden och ärren i Säljs ansigte voro en följd af den fråtande vätska, hvarmed hon öfvergjutit henom, hvilket hon vid jemförelse med det af sarama vätska A hennes arm ästadkomna ärr vore i tillfälle bedöma, åfvensom den väta svartaktiga fläck, som ett af de i målet hörde vittnena berättat sig hafva ä hennes haka vårseblifvit, tillkommit sålunda, att hon med den skalade armen vidrört hakån, som tagit ät sig af det frätande ämnet. Beträffande åtalet i öfrigt erkände: Brita Stina, att bon utaf innehället af flaskan utbällt på en Säll tills hörig rock, hvilken förevisad befanvs vara af skedvatten eller vi:riolsyra på flera ställen skadad, så att den icke kunde begagnas. Efter slutad ransakning blef Häradsrättens beslut: att som nägon bevisning icke. vore förebragt derom, att Brita Stina Lekberg frän Säll tillgripit nägot fickur, blefve hon från ansvar derutinnan frikänd; men emedan Brita Stina vore genom frivillig, af omständigheter styrkt bekännelse lagligen Törvunnen att hafva: vid asgifne tillfället, efter föratgängen öfverläggning och med fullt uppsät att skåda göra, öfver Sällsansigte försåtligen urtgjutit en frätande vätska, deraf sär uppkommit; ty blefve, med tillämpning af 21 kap. 6 och 35 kap. 2 Missgersisogsbalkeh, Brita Stina Lekberg dömd att för edsöresbrott sträffas med ett-års arbete ä tukthus och plikta ett hunåra daler silfvermynt, eller, i händelse hon ej orkäde böta, arbeta derutöfver i fyra mänader, såmt för ett Säll tillfogadt sär böta tvä daler med trettiotvå skillingar banko, eller vid bristande tillgång dertill undergå fyra dagars fängelse vid vatten och bröd; hvarförutan Brita Stina Lekberg förpligtades att med 6 rdr: ersätta Säll värdet af den roek, hen vidgätt sig hafva för honom förstört, samt att godtgöra i målet hörda vittnen med tillsammans 13 rår 16 sk, bko. Detta Häradsrättens . beslut, som, jemlikt 25 kap. 5 Rättegängsbalken blifvit Svea Hofrätts pröfning understäldt, har Hofrätten genom utslag den 20 sistlidne Oktober prötvat rättvist att gilla. Susan FRNRSGRTE TVR RER