Aftonbladet – 29 november 1852, sida 2

ns utföras på ett i afseende på orden höroart sätt. Man sjunger recitativet i det närnaste på samme sätt gom arian, man emanviperar sig mer och mer från de rena språkjuden, i synnerhet från de besvärliga konsonanterna, och följden är att åhöraren lefver i den fullkomligaste okunnighet om hvad som talas på scenen, så framt han ej håller boken hand och rad för rad liser hvad han förgäfyes väntar att få böra. Månne det ej vore värdt något bemödande att få denna oligens ret afhjelpt? . Vi hafva redan förut piort rättvisa åt den örtjenst af utförandet, som tillkommer kapelet, äfvensora åt de af hr Boberg på ett så rtmöärkt sätt utförda nya dekorationerna. Bland dessa, hvar för sig förträffliga, sätta vi dock främsta rummet den storartade interiören af lömen i Minster uti fjerde akten. Det breJa höghvälfda hufvudskeppet at kyrkan jemte stt smalare sidoskepp framställer för åskådacen såsom sedda från sidan i en lutning af ungefärligen en half rät vinkel emot teatersalongens medellinea. Den i ädlaste stil hållna götiska arkitekturen med dess luftiga hvalf, lätta spetsbågar, uppåtsträfvande rörpelare och målade fönster, det förvillande perspektivet, de rika och med omsorg utförda ornamenterna hvarmed kyrkan till kröniogsfesten biivit smyckad, slutligen sjelfva Juften och den egna mystiska dager, som eprides genom de målade fönstren och som äfven på det sorgfälliaste blifvit af konstnären återgifven, allt förenar sig att göra denna dekoration tillen för åskådaren i sanning öfverraskaude skön tafle. Vi sluta vår anmälan med att lyckönska ej mindre allmänheten till den mångsidiga konstnjutning, som här erbjudes henne, än den .ungliga teaterns direktion till så väl det värliga valet af en ny opera till upptagande på vår scen, som det i allmänhet värdiga fält varpå hon lyckats bringa densamma till utförande. :