Aftonbladet – 25 november 1852, sida 1

ELLER NEGSRLIFVET 1 AMERIKANSKA SLAFSTATERKA. AF HARRIET BEECHER STOWE. Åh ja, det är alltid ditt sätt,, sade ladyn; oalltid någon orgeak som gör dina resor långa och dina bref korta.n . Se här, min bästa, tillade han, i det ban framtog ur fickan ett elegant sammets-eini och öppnade det, här ör en present åt dig från NewYork. Det var en särdeles väl lyckad daguerreotyp, klar och mjuk som ett kopparstick, gom föreställde Evangelina och hennes far sittande hand i hand. Moaria såg på den med misenöjd uppsyn. Huru kom du att sitta i en sidan der tvungen stöllning ? gade hon. Nå ja, hvad ställningen beträftar, så kan det bero på tycke och emak; men hvad säger du om likheten? Om du ej frågar efter mitt omdöme i det ena fallet, så lär du väl ej göra så mer i det andrav, sade ladyn och tillslöt fodralet. . Hvilken odröglig menniskat tänkte S:t Clare inom sig; men högt tillade han: men säg mig nu, Maria, tycker du inte att det är likt? var inte absurd., Det är bra framfusigt af dig, S:t Clare., sade ladyn, att envisas med att jag skall se på saker och tala om dem. Du vet att jag legat hela dagen och våndatsz med min migrän; och här bar varit ett visen och en uppståndelse allt sedan du kom; jag är halfdöd., Ni är plågad af migrän, kusin, sade miss Ophelia, i det hon hastigt reste sig från djupet af den stora länstol der hon hade suttit helt tyst och tagit en öfverblick af möbleringen och beräknat hvad den ungefärligen kostat. : Ja, jog ör en riktig martyr för den åkomman, sade ladyn. FH Se A. B. n:o 248—265, 267—269, 271-274.