Aftonbladet – 24 november 1852, sida 1

pts RR EEE RE ARE än medelst ett slags iskall butterhet, liksom hon för smådde att säga något om saken. . Hvad hennes själsodling beträffar, så hade hon e klart, kraftigt och genomträngande förstånd, var väl be läsen i historien och de. gamla klassiska engelska förfet tarne, och såg klart och säkert inom vissa trånga gränse Hennes religiösa satser voro alla mycket bestämda, oc inregistrerade under de mest positiva och skarpt beteck nande former, och inlagda på sina vissa ställen, lit som sakerna i hennes chiffonnier; de voro precist så oc så många, hvarken flera eller förre. På samma sätt för höll det sig med hennes öfvertygelser beträffande d flesta saker i det praktiska lifvet — såsom hushållninge i alla dess delar, och de särskilda politiska förhållanden i hennes fäderneby. Och under allt detta läg, säsom e ur-formation, djupare än allt annat, och högre och bre dare än allt annat, den ledande grundsatsen för hel hennes lif — samvetsgranhet. Ingenstädes i verlden ä samvetet en så herrskande och allt-uppslukande mak som bland Nya Englands qvinnor. Det är granitforma tionen, som ligger djupast och sticker upp i dagern, äf ven på topparna af de högsta berg, Miss Ophelia var den underdånigaste slaf af orde nbörs. Så snart hon en gång blifvit öfvertygad attnplig tens väg, som hon kallade det, låg åt ett visst håll, s kunde hvarken eld eller vatten hindra henne att gå den Hon skulle gått rakt ned i en sjö, eller mot mynninge af en laddad kanon, derest hon varit förvissad att närand väg gick i den riktningen. Hennes ideal af det rätta va så högt, så allt omfattande, så noggrannt bestämdt, oc! gjorde så få medgifvanden åt mensklig svaghet, att ehun hon med hjeltemodig ifver bemödade sig att uppnå det samma, detta likväl aldrig lyckades henne, hvadan ho: beständigt tyngdes af en känsla af oförmåga. Detta för länade hennes religiösa skaplynne ett strängt och någo dystert tycke, : : rt i . Men huru i all verlden kan nu miss Ophelia gifv: sig af med Augustin S:t Clare — en glad, lustig, oordent lig, opraktisk fritänkare — med en menniska, med et ord, som med fräck och vårdslös frihet satte sig öfve