Aftonbladet – 24 november 1852, sida 1

ONKEL TOMS STUGA NEGERLIFVET 1 AMERIKANSKA SLAFSTATERNA. HARRIET BEECHER STOWE. Det blef bekant hos pastorns, och hos doktorns, och j mamsell Penbodys nipperbod att sdet var tal om, att Ophelia S:t Clare skulle resa till Orleans med sin kusin; och följaktligen kunde hela bynicke underlåta att göra sitt till med att grundligen bespråka denna vigtiga angelägenhet. Pastorn, som var mer än en half abolitionist, funderade mycket om ej möjligen ett sådant steg skulle kunna bidraga till att uppmuntra folket i Södern att bibehålla slafveriet. hvaremot doktorn, som var en stor gynnare af koloniseringen, var af den meningen, att miss Ophelia borde reas för att visa Orleans-folket att vi ändå icke buro någo agg till dem. Ja han tänkte som så, att folket i Södern verkligen behöfde litet uppmuntran. Men när det sakförbållandet, att hon verkligen beslutat att resa, biifvil en af allmänheten fullkomligt känd sak, blef hon hög tidligen inviterad på tå hos sina grannar och vänner ; fjorton dagars tid, och hennes utsigter och planer blefvc då behörigen utforskade och nagelfarna. Mamsell Moseley, som kom i huset för atthjelpa till med klädsöm, ble för hvarje dag en allt vigtigare person i orten till följd af de noggranna notiser hon var i stånd att meddelö med afseende på miss Ophelias garderob. Det berättades för fullt säkert, att squite Sinclers, såsom hans namn förkortades i grannskapet, hade uppräknat femtic ollars, som han gifvit miss Ophelia och bedt hennc köpa kläder derför efter egen smak; och att två nya si denklädningar och en hatt blifvit efterskrifna från Boston. Beträffande lämpligheten af en så oerhörd ;depenp voro allmänhetens tankar mycket delade; somliga menade nemligen att det kunde vara riktigt nog, Pär man rät betänkte saken, för en gång i sin lefnad; andra deremo sade rent ut, att det varit bättre att insända dessa pen ) Se A, B. n:o 248—265, 267—269, 271—273.