C. 4. Nelsons, N:o 46 Drottninggatan; i G. ft. Sunds Oxtörget; i C. J. Lemkes, N:o 5 Norrlandsgatan; i 4. tilar beräknas priset eftor det utrymme de upptagas. ÅNGBÅTSFÄRT emellan STOCKHOLM .. NORRKÖPING Från STOCKHOLM afgå: — Från NORRKÖPING: RAKETEN Onsdagar BLIXTEN Onsd. BLIXTEN Söndagar Jkl.61.m. RAKETENSönder I Xl: 5 fm. Biljetter säljas hos C. Arborelius. TILL NORRKÖPING afgår ångfartyget AMIRAL v. SYDOW Onsdagen den 24 November, middagen. Vidare underrättelse hos 0. 0. STRINDBERG. TILL RÖOBRKÖPING afgår ångfartyget B. H. SANTESSON Onsdagen den 24 November, middagen. Vidare underrättelse hos C..O. STRINDBERG. I Ångfartyget NORRKÖPING afgår, med åtföljande Lästpråm, från STOSEHOLM till NORRKÖPING hvarje Lördag, kl. B f. m., samt återvänder från NORBEQGPING: hvarje Tisdag vid samma tid. Biljetter säljas på Ångbåts-kontoret i Bergstrablska huset OBS. Pråmen ligger vid Flugmötet. . UPSALA BILIGENCE afgår från STOCKHOLM hvarje dag,. undäntagandes Söndagarne, kl. 1,9 f.m., och ankommer från Upsala samma dagar på aftonen. Biljetter för Passagerare erhållas samt Fraktgods mottages och betalas på Diligence-kontoret hos Hr F. Th. Lettström, Drottninggatan J4 29, hvarifrån vagnarne älven afgå. För Passagerare, som med Diligencen härifrån afgå, är ett rum upplåtet 1 to. upp norra ingången af huset, hvarest Kaffe och Frukost serveras från Hr Berggrens Restauration från kl. 17, 8 till Y, 9 f. m. a ar RR STOCKHOLM, den 23 November. Den i dag på förmiddagen om Hans Maj:t Konungens sjukdom utgifna bulletin meddelar: Hans Maj:t Konungens tillstånd är sedan sista bulletin afgafs oförändradt. Natten har varit lugn, med några timmars sömn. Stockholm den 23 Nov. 1852; ; egna och öfrige uppvaktande läkares vägnar, P. O. Liljevalch. — Vi meddela i dag slutet af dei går började utdragen ur Montaälamberts nya skrift Om den parlamentariska styrelseformen och tillvitelserna mot densamma. Man påstår och man försäkrar, att det konstitutionella systemet icke har någon varaktighet och icke är produktivt. Svar: det har i Frankrike varat tre gånger längre än den absoluta monarki, som grundlades af den nyare tidens största snille. Det har herrskatiFrankrike från 1814 till 1848, och dessa 34 år, — man får ej tröttna att upprepa det erot alla de smädelser och lögner, som hopas för hvarje dag, — dessa 34 år hafva, när allt noga-öfverväges, varit, om icke de mest lysande, åtminstone de mest fria, mest lyckliga och lugna i Frankrikes bistoria. — — Under denna tredjedel af ett sekel har den representativa styrelseformen segerrikt fört Frankrikes vapen i Spanien, frigjort Grekland, räddat Belgien, eröfrat Algerien. Den har frambragt talare och statsmän af första rangen. Den har rikt och ärofullt utvecklat alla nationalintelligensens grenar, den har öppnat en fri bana för alla krafter, alla industrigrenar, alla doktriner, alla ideer, alla studier. Den har låtit känslan för billighet och måtta blifva öfvervägande i utöfningen af alla rättigheter. Och, — detta bör ställas främst af dem, till hvilka jag här vänder mig, — den har åt den katolska tron, åt den religiösa reaktionen gifvit en riktning, sådan verlden icke sett sedan två århundraden. När den form, man vill sätta i hennes ställe, lefvat sina tretiofem år, då, men icke förr, kan man balancera dess räkning och jemföra dess vinst och förlust med den styrelses som man nu oqvädar. Man mäste dessutom se huru nationen skall bete sig under den styrelse, som möjligen kan träda i stället för det representativa systemet. Ty för att riktigt bedöma en styrelseforms inflytelse på ett samhälle bör man kunna göra sig en föreställning om detta samhälles sätt att bete sig, sedan den försvunnit. Från 1789 till 1795, då Frankrike öfvergaf den gamla monarkiens förslappande form, öfverlemnade det sig åt utsväfningar, som sakna exempel uti historien. År 1848, då en tretioårig period af parlamentarisk kamp slutade och Frankrike plötsligt störtades i anarki, förstod det att taga sig tillvara för de brott, som vanhedra ett folk. Känslan för rättvisa och frihet hade icke försvunnit. Solen hade gått ned, men man lefde och kämpade ännu i skymningen. Män säger ytterligare, att Frankrike förblifvit likgiltigt vid alla sina församlingars fall, och man slutar deraf, att det aldrig varit den parlamentariska formen af hiertat tillgifvet. I sanning ett klent argument! Ja, Frankrike har med bifall helsat d. 18 Brumaire och den 2 Dec. Men det gjorde Gud nås mera än att med bifall helsa konungadömets fall 1792 och 1830; det arbetade derhän. Åren 1792, 1814, 1830, 1848 föllo fyra konungadömen, och Frankrike lät det ske. Kan man deraf sluta, att monarkien strider mot dess anda, och att det vägrar att åt den anförtro gina öden? YES EES SANNE ONSTRITEDes ONDE KAPITLET. i joe um Die isbonde och åtskilliga andra tär