Aftonbladet – 20 november 1852, sida 1

Så vida väderleken det medgifver kommer änglartsget Kronprinsessan Louise att ytterligare göra en resa till WISBY och CALMAR, på dag, som framdeles skall tillkännagifvas. UPSALA BILICENCE afgår från STOCKHOLM hvarje dag, vundsntagandes Söndagarne, kl. 1,9 f.m, och ankommer från Upsala samma dagar på aftonen. Biljetter för Passagerare erhållas samt Fraktgods mottages och betalas på Diligs on S Hr F. Th. Lettström, Drottninggatan än vagnarne äfven afgå. I ITOCKHOLM, den 20 Novem Om H. M. Konungens sjukdom meddelar den i dag på förmiddagen utgifna BULLETIN: Hans Maj:t Konungens febertillsiånd stegrades under gårdagens lopp icke i någon väsentlig mån, och den i föregående bulletin omförmälte mattheten minskades redan på förmiddagen. Mot aftonen var följaktligen tiilståndet jemförelsevis tillfredsstöllande. Jemväl under natten fortfor lugnet; men Hans: Maj:t åtnjöt först mot mörgonen en mera ihållande sömn. Vid uppvaknandet kl. 6 inträdde ett anfall af häftig bjertklappning med åtföljande svettning och oro. Detta anfall upp-j hörde först efter tvenne timmar och har qvarlemnat en icke obetydlig kraftlöshet. Stockholm, den 20 Nov. 1852. egna och öfrige uppvaktande läkares vägnar. i P. O. Liljevalch. Sedermera har på e. m. utgifvits följande bulletin: H. M. Konungeus sjukdomstillstånd har sedan morgonens bulletin afgafs undergått en fördelaktig förändring. Hans Maj:t insomnade nemligen kl. V,11l och sof nästan oafbrutet 3:ne timmar, under en allmän och varm svett-: ning samt med fri andeårägt. Detta förhöllande ger anledning att antaga, det den inträdda förändringen ör af god betydelse. Stockholm den 20 Nov. 1852, kl. 4 e. m. Å egna och öfrige uppvaktande P. 3 ? . Liljevalch. — Sällan eller aldrig har mähända det engelska parlamentets sammanträdande verit motsedt med större intresse af den konstitutionella frihetens vänner, icke blot derföre att man af denna församling väntar det omedelbara afgörandet af en af samtidens största sociala frågor, nemligen om massan af befolkningen skall se sina första lefnadsbehof beskattade till fördel för enskilda intressen eller icke, utan äfven och icke mindre derföre att man under en tid, som för godtycket och ssbelväldet varit en af de mest blomstrande, blickat upp tillStorbritanniens lagstiftande församling snart gå git så röddningsankeret för den kosstimti n i Europa. Dagens! cungliga trontalet hvarracd 2 ot nu blifvit öppnadt. l Ty ald:iz har i sjelfva verket sedan restaurationen den konstitutionella ordningen varit i hela Europa betänkligare hotad än denna värl och sommar. Med sabelns och bajonettens! bjelp har en menedisk inkräktare ur Frankrikes författning utplånat sista spåret af fri-j het, och det är med särdeles tillfredaställel-! sen, beter det, som ordningens vännern här och i andra länder: se den starka regeringen öfver Europas rörligaste folk, se huru denna starka regering slör sitt folk i andlige och lekamliga bojor, för att sjelf trampa alla lagar under fötterna, håna de heligaste eder, våldföra eganderätten, utan dom och ransakning röfva medborgares Nf och frihet, samt slutligen, under ett äreförgätet presterskaps böner och lofsånger sätta en kejsarkrona på sitt skuldbelastade hufvud. Med samma tillfredsställeis. hafva utan tvifvel våra ordningavänner, sett andra regenter som funnit sig generade i den konstitutionella tvångströjann, färdiga att följa den beqvämare ny-franska envåldsmanteln och erinra sig att sle bon dieu icke vid sitt skapelseverk hade någon lagstiftande församling vid sin sida. Vi hafva sett vissa furstar gå långt i återställandet af denna gudomliga allmakt, ehuru måhönda deras drömmar sträckt sig ännu längre, och vi hafva sett de gamla feodala klasserna såsom: villiga verktyg låna sig till folkfrihetens förtrampande. I östra Europa har knektväldet ock godtycket redan nått sin blorastring. I vestern hade den konstitutionella ordningen: slagit några besvärliga rötter; bur har man icke äflats att upprycka dem, huru her ej prestlisten och all annan list brytt sitt hufvud för att störta de liberala regeringarne i Piemont och Belgien liksom i Holland och Danmark. Sådant har varit sommarens arbete. och man hade hoppats att vid skördetiden få hösta enväldets herrliga frukt i de tomma jadorna och bränna folkfrihetens ogräs på de nakna tegarne. i Emellertid har ej allt gått efter önskan. I Holland sitter ännu den Hberale törer vid styret, och obskurantismer med kamfert. Hon öppnade sinajsedanförb k, ljuflig mattighet, liksom en den hennes sida