Aftonbladet – 16 november 1852, sida 2

a icke äro i strid mot närvarande senatus-consult nga förändringar kunna deri göras under andra for. ner eller genom andra medel än de deri bestämda, Åttonde artikeln innehåller det af oss relan i går meddelade förslaget till folkbeslut: I det bådskap, hvari prins-presidenten uppnanade senaten att rådpläga öfver kejsaredönets återupprättande, yttras bland annat: I sjelfva verket finner folket i kejsargdömets äter ipprättande en garanti för sina intressen och en tillredställelse för sin rättvisa stolthet. Detta äteruppättande är en borgen förintressena, derigenom att det etryggar framtiden, gör ett slut på revolutionerna, ch tillika sanktionerar 1789 ärs cröfringar. Det tillredställer folkets rättvisa stolthet, medan detta, då iet med frihet och öfverläggning upprättar hvad hela uropa för 37 är sedan midt under värt fäderneslands lyckor med vapenmakt störtade, — på ett ädelt sätt vämnas sina olyckor, utan att fordra nägot offer, utan utt hota någons oafhängighet, utan att störa verldsreden!, Den telegrafdepesch som först bragte oss n resumå af innehållet af det förslag till senatus-consult. som blifvitisenaten framlagdt; omförmälde att arfsrätten till tronen enligt letta förslag skulle i första. rummet öfvergå ill marskalk Jeröme och hans afkomlingar i iktenskapet med prinsessan af Wirtemberg i händelse Louis Napoleon ej skulle efterlemna någon direkt ligitim arfvinge. Af det ofvan ntagna senatus-consultet finner emellertid läsaren att marskalk Jeröme och hans familj ej särskildt omnämnas. Denna förändring har oeslutats af senäteti vid dess öfverläggningar om saken. Då Louis Napoleon eger adopstivrätten bland afkomlingarne af alla Napoleons bröder är följaktligen den Jerömska grenen ej heller utesluten, men eger ej någon på förhand fastställd företrädesrätt. : På enskild väg hafva vi mottagit ett nummer af tidningen Emancipation Belge, för den 10 denaes, hvilket innehåller en korrespondensartikel från Paris, som meddelar åtskilliga intressanta underrättelser om de orsaker som föranledde den ifrågavarande förändringen i det ursprungliga förslaget, hvilket redan haft Louis Napoleons bifall, och vi skola i morgon meddela våra läsare denna korrespondens. Den senator, som voterade emot senatusconsultet om kejsaredömet, var Vieillard. Mat påminner sig att då 1804 års senat voterade om kejsarekronans öfverlemnande till den store Napoleon, så var äfven en röst emot. Om kopian skulle vara fullständig, så måste det ju äfven nu vara så. Ett oss likaledes på enskild väg tillhandakommet nummer af Independance Belge för den 10 dennes meddelar efter den franska Monitören för den 9 dennes följande detaljer om Abd-el-Kaders sista besök hos Louis Napoleon, vid hvilket tillfälle han till honom öfverlemnade det bref hvari han anhåller att vid kejsaredömets utropande få komma till Paris. Utdraget ur Monitören lyder som följer: Krigsministern har för Louis Napoleon presenterat Abd-el-Kader, som i morgon lemnar Paris och ätervänder till Amboise. Prins-presidenten mottog emiren ned vanlig godhet samt underrättade honom att han ämnade tillsända ät honom i Amboise en arabisk sabel. Denna sabel, sade presidenten, skänker jag er, emedan jag är öfvertygad om att ni aldrig drager den mot Frankrike. Abd-el-Kader förnyade sin försäkran om sin tacksamhet och sin oinskränkta tillgitvenhbet. Vid afskedet lemnade emiren åt presidenten ett bref af följande lydelse: Ära vare den ende Guden! Mätte Gud förlänga min herres, Louis Napoleons dagar; må han beskära honom den fullkomligaste seger och lycka! Det mottagande jag af er rönt har varit det mest välvilliga; ni har visat mig en bkeder, som ingen annan än ni skulle hafva visat en sädan man som jag. Ingen förvånas dock öfver edra ädla bandlingar, ty der är hos er de tagit sin boning, det är ni som skall lära verlden att sä handla. Måtte er regering blifva så längvarig som solen, som hafvets vatten, och mätte alla edra önskningar gå i fullbordan. Jag ätervänder till Amboise, ty jag vet att ni är sysselsatt med vigtiga angelägenheter (deri Gud mätte bistå er!); men jag är öfvertygad att ni ej glömmer mig mera derföre att jag bor i Amboise, än om jag bodde i Paris. Jag vet att hela Frankrike önskar att ni utropas till kejsare; ni förtjenar denna titel för det som jag sett af er, för det jag hört om er. Jag hoppas att ni tilläter mig samt alla som älska er, att vid detta tillfälle komma till Paris, och jag svär att jag på min lott allena kommer att taga halfva glädjen; jag skall ät edra öfriga vänner ej lemna mer än andra hälfter qvar att delas dem emellan. Helsning af den som tackar er för edra välgerningar. Abd-el-Kader-Ben-Mahhi-Ed-Din. Skrifvet fem dagar före slutet af Moharrem Hedschras 1269:e är. Då hans höghet tog afsked af de tvenne Araber, som beledsagat Ahbd-el-Kader till Paris, öfverlemoade han till dem ett dyrbart vedermäle af sin ynnest, Monitören berättar äfven, att Louis Napoleon i anseende til! hertigens af Leuchtenberg död ej kunde bivista den representation, som den 9 dennes skulle gifvas på Opera Comique. Tvenne stora bomullsspinnerier, ett i Paris och ett i Mihblhausen, hafva nedbrunnit. Inom finansverlden talas mycket om inrättandet af en ny, af hrr Fould, Pereira, hertigen af Galiera, Torlonia, Montaut m. fl. i regeringens speciella intresse grundad bank, hvilken, enligt hvad det berättas, skall kallas Banque generale, andra säga Banque de report, och hvars stadgar redan blifvit inlemnade till Istatsrådskommitten med befallning att ofördröjligen granska dem. Kapitalet skall uppgå till 300 millioner, hvaraf 60 millioner skola insättas kontant samt 240 i obligationer, utgifna på stället. , Hr Lavalettes afgång från sin plats i ConIstantinopel anses afgjord: På Paris gator utbjudes för närvarande en Iny Napoleonistisk tidning, som tagit titel efter den fordna röda tidningen Voix du I Peuplen.