Aftonbladet – 16 november 1852, sida 2

fullkomliga obekantskap med alla härvarande förhäl-!1 landen, har det icke förr lyckats dem att få sin ut-l1 märkta skicklighet erkänd. ; z Stralsundsposten har i dag bragt öss ut-i ländska blad, som dock äro af äldre datum än dem för hvilka vi i går redogjorde. Södra posten medförde danska blad af den 12 d:s. Genom enskild lägenhet hafva vi dessutom erhållit belgiska tidningarne Indpendance och Emancipation för den 10 dennes, efter hvilka vi meddela åtskilliga detaljer om Abdel-Kaders afskedsbesök hos Louis Napoleon, samt om framläggandet af ett lagförslag rörande pressen uti Belgiska andra kammaren. Vi meddela här nedan in extenso det franska senats-consultet om kejsardömet. DANMARE. Man berättar att ministåren ärnar låta tilldela konferensrådet Wegener en allerhögsta skrapa, derför att han i sin nyligen utgifna skrift ådagalagt de faror som hota riket, om man förändrar arfföljden på det sätt som ministeren föreslagit riksdagen och derigenom nedbryter det sista band som förenar Danaark med Slesvig, samt försvarat det kongl. prerogativet i Londoner-traktatens tredje artikel. Reskriptet, som innebåller bestämmelser i afseende på språket i Slesvig, har nu utkommit. I de distrikter, der både danska och tyska är kyrkooch skolespråk, skall det stå hvar och en fritt att begagna det danska eller tyska språket såsom rättsoch affärsspråk. I civila rättssaker kunna parterna betjena sig af hvilket språk de vilja. I kriminella och polissaker begagnas det språk, som den tilltalade önskar. Kontrakter utfärdas på båda språken, om kontrahenterna icke blifva ense om ett af dem. Sällskapet för nordisk konst höll den 7 d:s ett möte i Köpenhamn. Sällskapets samlingar hade blifvit förökade bland annat genom Herholdts teckningar af kyrkor på Gottland. De betydligaste bland dessa, teckningarne af Helgeandskyrkan i Wisby, ha blifvit lithografierade och utgifna. Professor Höyen blef återvald till sällskapets ordförande. I kongl. Videnskabernes Selskabs, möte den 5 dennes meddelade prof. Järgensen några anmärkningar om inflytelsen af jordens omlopp på pendelns rörelser och omtalade några försök, hvarigenom dessa undersökningars resultater nyligen blifvit bekräftade. Köpenhamns universitet firade den 10 sin årliga reformationsfest. Talet hölls af prof. Martensen, som derefter promoverade pastor Kolthoff till doktor i teologien. Till dekaner för det följande muniversitetsåret nämndes: i teologiska fakulteten prof. Hermannssen, ijuridiska prof. Vedel, i medicinska prof. Fenger, i filosofiska prof. Velschow och i den naturvetenskapliga prof. Ramus. Pöbeln i Altona har kastat sten på en skildtvakt; hvarför kommendanten utfärdat order att om sådant förnyas, vakterna ega att skjuta skarpt. Danska tidningarne beklaga denna åtgärd, emedan den kan leda till många godtyckligheter. ——IRR FRANERIEE. Det af den franska senaten voterade och till Louis Napoleon öfverlemnade senatus-consult och förslag till förändring af konstitutionen är af följande lydelse: Art. 1. Kejsarevärdigheten är äterinförd. Ludvig Napoleon Bonaparte är kejsare under namn af Napoleon III. Art. 2. Kejsarevärdigheten är ärftlig i rätt och legitimt nedstigande linie från Ludvig Napoleon Bonaparte för manliga ätten efter förstfödslorätt och med uteslutande för alltid af qvinnolinien och dess afkomlingar. Art. 3. Om Ludvig Napoleon Bonaparte teke erhåller maaliga afkomlingar, kan han adoptera legitima barn och afkomlingar i manliga linien af kejsaren Napoleon I:s bröder. . Formen för adoptionen bestämmes i ett senatusconsult. Om efter adoptionen Ludvig Napoleon erhåller manliga afkomlingar, kunna hans adoptiv-söner endast efterträda i ordningen efter hans legitima arf vingar. a Adoption är förbjuden för Ludvig Napoleons efterträdare och deras afkomlingar. Art. 4. Ludvig Napoleon Bonaparte bestämmer genom ett till senaten stäldt, organiskt dekret, at! förvaras i dess arkiver, successions-ordningen inom familjen Bonaparte, i det fall att han icke skulle ef. terlemna någon direkt, legitim eller adoptiv arfvinge. Art. 5. I brist af legitim eller adoptiv arfvinge efter Ludvig Napoleon Bonaparte och af efterträdare från sidogrenen, som grunda sin rätt på ofvan nämnde organiska dekret, skall genom ett senatusconsult, hvilket föresläs senaten af ministrarne, bildande ett regeringsräd med tillkallande at tjenstut löfvande presidenterna för senaten, lagstiftande församlingen och statsrådet, samt underställes folkets antagande, nämnas kejsare och arfsföljden inom hans familj ordnas ä manliga sidan, med uteslutande för alltid af qvinnolinien och dess afkomlingar. Intill det ögonblick, dä den nye kejsarens val är fullbordadt, förvaltas statens angelägenheter af de tjenstut öfvande ministrarne, hvilka bilda regeringsräd och besluta med röstpluralitet. ; Art. 6. Medlemmarne af Ludvig Napoleon Bona partes familj, hvilka eventualiter kallas till arfsfölj ;Jden och deras afkomlingar af begge könen utgöra er Idel af den kejserliga familjen. Ett senatus-consul bestämmer deras ställning. De kunna ieke gifta sig utan kejsarens begifvande. Ingå de gifte utan dett tillständ hafve de, som sädant gifte ingätt, förverka lall arfsrätt säväl för sig sjelfva som efterkommande I Blir äktenskapet barnlöst och upplöses genom döden äterfår den prins, som ingått detsamma, sin arfsrät till tronen. Ludvig Napoleon Bonaparte bestämmer de öfrig: ; medlemmarnes af sin familj värdigheter och vilkor. Kejsaren har fullkomlig myndighet öfver alla med on lemmar af sin familj. Han bestäramer deras skyl ,) digheter och förbindelser genom statuter, hvilka haf elva kraft af lag. Å