jag endast är en neger! Efter allt detta, och till yttermera visso ställer han sig mellan mig och min hustru, och säger att jag skall gifva henne på båten; och lefva med en annan qvinna. Och allt detta bemyndiga edra Jagar honom att göra, utan att behöfva fråga efter hvarken Gud eller. menniskor. Lägg väl märke till detta, berr Wilson! Det är ej en enda af alla dessa saker, hvilka krossat min mors hjerta och min systers, och mitt och min hustrus — icke en enda, som ej edra lagar till. städja och gifva hvar man makt att göra, i Kentucky, och ingen kan hindra honom! Och detta kallar ni mitt lands lagar? Herre, jag har lika litet något land, som jag har någon fader. Men jag går att söka mig ett land. Af edert land, herre, begär jag endast en sak: att få slippa ifrån det, — att i fred få draga dädan; och när jag kommit till Canada, der lagarna skola vidkännas mig och beskydda mig, då skall det blifva mitt land, och dess lagar skall jag lyda. Men den som vill hindra mig, han tage sig till -vara, ty jag är förtviflad. Jag ämnar slåss för min frihet intill min sista andedrägt. J berätten att edra fäder så gjort; var det rätt gjordt af dem, så må det väl ock vara rätt gjordt af mig!n Dessa ord, som-Georg talat delg sittande vid bordet, dels gående af och an i kammaren — som talats under tårar, med gnistrande ögon och förtviflade åtbörder — voro mycket för mycket för den beskedliga gamle mannen, till. hvilken de voro stälda, hvilken hade upptagit en stor gul silkesnäsduk och häftigt torkade sina ögon. Förbannelse öfver dem allihop ! utbrast han ändtligen. År det ej hvad jag alltid sagt, de förbannade flåbusarna — Gud förlåte mig jag svär så fult! Ja, far, far du, Georg; men var försigtig, min gosse; skjut ej ihjel någon menniska , Georg, om ej i — men du skjuter icke alls, hoppas jag; åtminstone icke så att du träffar någon, förstår du. Hvar är din hustru, Georg ?s tilllade han) i det han uppstod med en nervös darrning och började gå af och an i kammaren. På flykten, herre, på flykten, med sitt barn på armen, Herren vete åt hvilket håll — ut i vida verlden med nordstjernan till vägvisare. — Och om vi någonsin